Sköna Maj

 

 Jag och min skärm.
En forskare tror att det visar sig om hundra år, att skärmen förkortar medellivslängden.... Evolution gaming. Så länge vi inte har säkra bevis för någon hjärnförkrymping är det bara att frossa...

 Korka upp och jobba in EM och sommarpusslet, du och din skärm, nördar av alla de slag.

 

LÖRDAG 5 JUNI

FREDAG 4 JUNI

 

ONSDAG 3 JUNI 

 

 

MÅNDAG 2 JUNI

 

SÖNDAG 1 JUNI 

  • Lisa

 

 

TORSDAG 1 JUNI

ONSDAG 31 MAJ

TOPP-3 TWITTERVECKAN

Mycket dråpligt sker på twitter 

De fem dråpligaste händelserna på twitter denna vecka. Förstaplatsen till en absurd annons om rum uthyres. 

 

 

 

 

 

 

TISDAG 30 MAJ 

 

MÅNDAG 29 MAJ

Strindberg blev 63 år.
Medellivslängden på 1800-talet var 32 år. Det är ju den skyhöga barnadödligheten som spökar. Siffrorna som presenteras över medellivslängd ska räkna bort alla som dog före 10 i alla fall. Två olika saker, barnadödlighet och livslängd från vuxen ålder.

Vi har dött av ungefär samma orsaker oavsett ålder i alla tider, och vi lever av ungefär samma orsaker.

Räknar man bort barnadödligheten blir plötsligt medellivslängden på 1800-talet runt 55.
Sitter och dricker läsk från Burger King...
Svullar, zappar, United - Ajax.
Och förkortar livet.
Rent allmänt.

Alkohol och tobak intensifierade det strindbergska livet, och förkortade det, sannolikt de två faktorer som förkortat livslängden mest så långt tillbaka vi kan se i statistiken, det är en ännu större industri om hundra år detta, evig vetenskap att gräva i, alla faktorer kring kroppens ömtålighet, uthållighet, allt vi gjort för att hålla igång, förlänga, förbättra.
Livet...

Mycket snack de senaste åren. livslängden, Tennsjö kastade ur sig en provokation som måste vara felaktig "i framtiden kommer människan bli 200 år" och man fattar ingenting, det är ju medellivslängden som ökar, inte livslängden. Myten om hundraåringar har funnits i alla tider, vi vet ju inte hur gamla de äldsta blev förr men redan på 1700-talet fanns människor som bevisat var 111 år, och då kan man slå fast, med befolkningexplosionen i ekvationen, att det inte hänt någonting på den fronten under epoken av medicinsk revolution. Fortfarande bara 6 personer som blivit äldre än 116 år i hela världen. Alla kvinnor.
Äldste mannen: 116 år och 54 dagar. En japan.
(måste väl vara bevisat att människoåldern har ett tak nu efter befolkningsexplosionen, menar, eftersom det finns ca 14 gånger fler människor idag än på 1600-talet är det inte konstigt att ett fåtal kan bli några år äldre än den äldste då).

 

FREDAG 26 MAJ

Tacoafton. En gång om året.
Kryddigt, salt, sött, fett. Elitloppshelgen är här, glesbygd fyller huvudstad, fest för hästsverige i dagarna tre, fullt ös till solen går ner.... Mexikansk förfest på gården.
Margaritas på bordet.
En gång om året.
Limejouice, socker, tequila, cointreau, och glöm inte saltkanten på glaset.... Då får man hela Mexico efter sig

 

TISDAG 23 MAJ

Vaggeryd. Väntar på ledig stol hos frisören mitt i byn. Den unga killen brevid säger att han kommer från Kurdistan. Jag säger att det finns många kurder i Sverige. Han svarar att det inte finns en enda här. Han berättar att han kom hit för två år sen, ensam, hans far hade tvingat honom. En annan ung kille kommer in, talar arabiska med övriga, sträcker fram handen. Kurden berättar att den andre nyligen anlänt från Syrien, förstår inte svenska, några minuter ordväxling med tolkning, kakor delas ut, kaffe, får slut på frågorna efter någon minut, får slut på kaffe också i muggen, tvungen resa mig en stund, man kan direkt se att de uppför sig annorlunda hos frisören i Syrien, de hälsar på väntande i soffan, pratar, de går fram till stolarna och speglarna, tittar på frisörens elektriska redskap, kammar, burkar, sprejar dofter i håret. Jag säger till kurden: det är inte lätt vara helt ensam här..? Nej, men vad gör man... valet är döden, Isis knackar på dörren och frågar vilken religion man tillhör och om man inte svarar islam blir man dödad. Den unga killen är inte muslim säger han. Han frågar om jag känner några kurder. 

 
MÅNDAG 22 MAJ

Någonstans i skogen tre mil sydost från Jönköping.
Trumpism på Kik. Dajmglass. Från Preem. En ganska slätstruken låda kakor.
Populism på Swish.
Fyra nyanser av brunt på twitter. Fick mig att rysa. Det blev ett startskott för ett par veckor sen till annorlunda surfande. Ner till sajternas kloaksystem. Alla möjliga former av extremism.
En fråga om pengar. Till och med Strindberg var en populist när han behövde det, när personliga konkursen knackade på dörren, som den ofta gjorde. Andra halvan av 1800-talet, Branting, Strindberg, Dagens Nyheter, kretsen som blev folkets röst, han följde dit vinden blåste, arbetarna, majoritet, Röda Rummet, Det Nya Riket, Mäster Olof, Tjänstekvinnans son, de satt som en smäck med de populära politiska strömningarna. En helt annan flört med tidsandan sen med Hemsöborna, Inferno, och de historiska dramerna sen på ålderns höst som samtiden tyckte om. Sexskandalen Giftas en annan historia. Den största skandalen av de alla, större än Nya Riket. Ett krig som fick oöverskådliga följer. Det enda kriget man inte kan vinna. Kriget mot kvinnan och Gud. Om Giftas var populism var det misslyckad populism.

 

SÖNDAG 21 MAJ 

 
Finaldag. Tre Kronor mot Kanada. William Nylander har världens bästa stamtavla, nu är han kung i VM!
Lite svalare idag. Det kom inte så mycket regn i natt som de lovade. Kom inget regn alls. Ser jag nu. Falsklarm.
Googlade på Kenza och Blondinbella när jag vaknade. Ville ha inspiration hur man kan förnya bloggen. Omvandling i formen. Det ska bli en populistisk sajt och vad är det? En sida som inriktar sig på ämnen som är populära, och levererar åsikter som är populära. Det ska inte vara några problem att spåra upp det, bara att gå till sig själv, bejaka populisten som bor i oss alla.
Det är väldigt tydligt vad som är populärt på nätet för tillfället. Syns direkt i antal klick, besökare.
Kenzas inlägg igår innehöll tio jättestora bilder på sig själv. Helbild och halvbild, överkropp, underkropp. Det var bara bilder, inga ord. Blondinbella hade en text och tre bilder på sig själv och barnen. Populära bloggar är en formsak. Man får fan lov att skärpa sig och börja publicera bilder på sig själv men varje gång man gör det får jag impulsen att radera det igen på en gång. En psykologisk defekt.
Jakten på den psykologiskt perfekta människa ska troligen pågår hundra år till, fram till hon är funnen får vi dyrka Trump, Putin, osv... Än så länge ett mysterium, inga experter i världen vet vad som är det mest ultimata, att älska sin egen spegelbild eller hata dito. Kanske kan man gå till psykolog och få svaret att en balanserad medelväg är mest sunt, som med allt ... Jag var intresserad av spegeln ett år 13 till 14 i alla fall, normalt och naturligt, det är förändringen man är intresserad av då.
Förändringen just nu är man inte intresserad av...
Narcissus förälskade sig i sin spegelbild och avvisade nymfen Echos kärlek. Echo blev då så förtvivlad att hon gömde sig, hennes kropp tynade bort och hud och blod torkade ut. Den tragiska historien slutade med att Narcissus dog av kärleken till sig själv.
Dagens Nyheter hade en artikel igår med rubriken Så känner du igen en narcissist och illustrationen var en bild på en man som tittar sig i spegeln och just den biten har man ju funderat mycket på. Det snackas väldigt lite om oss på andra kanten, det borde gå att bota detta mysterium också, spegelfobin och kamerafobin. Känner några med samma läggning och vet man från vilken myt han kommer, antinarkissos? Rädslan för mitt eget ansikte? Det hände något efter 13, alltid varit omöjligt att titta på foton till exempel, dessa album folk har man paniskt bläddrar förbi, video, film, speglarna.
Jordklotets kvinnor ägnar i genomsnitt en timme per dag, och uppskattningsvis tio gånger mer tid än männen åt studerande av ansikte, spegeltittande, selfietittande osv. En annan attityd, kvinnor ser mer seriöst på ansiktet, som ett arbete. I jämställdhetens tecken har det förespråkats en utjämning, det har var ett personligt projekt också, en daglig inre kamp att normalisera spegelrelationen, bli kvitt problemen i vardagen, man avundas den italienska manliga fåfängan... Omöjligt raka sig utan spegel, till exempel. Man kan borsta tänderna utan spegel men då blir det slarvigt. Det var detta jag funderade på igår när jag läste DN och kom fram till att anledningen varför artiklarna mest handlar om den motsatta överdriften är att den kan vara ett samhällsproblem, narcissisten skadar ofta omgivningen, han skadar Echo och andra medan den omvände Narkissos bara är självdestruktiv.

LÖRDAG

 Farmor och farfar levde halva sitt liv på vatten, de var yrkesfiskare. De hade inte råd att ställa in ens vid extremväder, de enorma höststormarna. De kunde inte simma en meter. De hade ingen flytväst. Folk dör av andra orsaker än drunkning sa jag till Moine och drunknar dom så drunknar dom av andra orsaker än bristande simkunnighet. Övermod. Alkohol.
.
Meningen var att vi skulle undvika stranden när vi befann oss i södra Frankrike. Vi kunde väl sitta vid på en höjd en bit ifrån, blicka ut över Medelhavet. Strandpromenader, cafébord, ett behörigt avstånd från vattnet. Det var min plan.
.
I andra eller tredje klass skulle man fylla i hur många meter man kunde simma och de som inte kunde längre än 20 meter skulle hamna i simskola. Det var för skämmigt att inte kunna simma så jag skarvade upp till 22 meter. Läraren sa att det var det viktigaste man skulle lära sig. Vi skulle drunka annars. När man var liten tyckte man att man fick lära sig en massa meningslösa saker. De flesta meningslösa saker har man haft nytta av senare... 
.
Naturligtvis hade hon en annan plan för de dagarna, som avslöjades först på plats. Det skulle vara bad hela dagarna. Beach, pool. Jag var tvungen att förklara min relation till vatten vilket inte är så lätt. 

 

FREDAG 19 MAJ
.
25 grader i skuggan. Klockan är 18.45. Laxpudding. Hallon och glass.
Ska blocka de politiska sajterna nästa vecka...
Hänt i veckan.
Det har hänt en hel del i veckan...
Partiledardebatten utlöste något, det darrade till nervöst runt om i stugorna, legat nerver i luften, det ska bli en lång het sommar , och det har hänt saker på twitter också...
Veckans ämne.
Twitter och den svenska extremismen.
Och de stora vinnarna är...
Ja...
Vissa twitterkonton.
Och jackpot för alternativmedia. T ex
På de populistiska politiska sajterna existerar egentligen bara två ämnesområden, migration och genus, och de tänker på besökarna och klicken och de lyckas få in en vinkling med genus och migration i allt nyhetsmaterial, till och med sport! Sajterna, en våldsbejakande miljö. Svårt tänka på något annat denna vecka, och risken är stor att man får återvända dit fler gånger ...
Twitter och den svenska extremismen.
I morse tog jag ett foto av katten och skrev sedan den där drapan under om höger och vänster och tillståndet som spårat ur. Det mesta har blivit extremt. Och populistiskt. Men etiketterandet, vi får dämpa oss litegrann, en extremist föder en extremist, okej, de har alltid funnits men poängen är antalet, att det redan blivit för brett och stort, alldeles för stort. Lögnen som metod, som öppnar dammluckorna till de mörkaste ismerna från förr...
Finns egentligen inget mer att säga om den dagsaktuella politiska situationen... Den pågår ändå. Som ett självspelande piano. 

Jag föraktar systematikern, sa Nietzsche, och såg terrorismens födelse på artonhundratalet växa fram ur personligheten.
Historien visar tydligt att extremisterna har gemensam läggning oavsett tid och rum, politisk och religiös etikett. Camus definierade de extrema systemen utifrån en begränsande rörelseförmåga i tanken.
Varför växer extremismen lavinartat just nu? Näthat som självändamål. Näthat som industri. Våldsbejakande inlägg på twitter. Vi har nått en återvändsgränd i polariseringen och låsningen finns på många plan, jakten på klick, betalande prenumeranter, stigma, extremisten som ägnar sina dagar åt att studera andra motsatta former av extremism, bloggar, sajter, fixeringen skymmer sikten och ändamålet. Det finns ingen väg tillbaka. När den ideologiska grogrunden är sådd. Terrorromantiken är nästa oundvikliga steg. Attentatens tid. Vi lever nu i den fas då orden övergår i handling, mobiliseringen exploderar, föregående månads dystopi är redan här, en liknande framtidsskildring idag är besannad om en månad. Varningar biter inte, de har ingen effekt i den snöbollen som rullar.
Politiska ord samlar på sig damm. De blir automatiskt svartare, ju äldre de blir. Politiska ord muterar.
Jag har tänkt mycket på begreppen höger och vänster. De myntades i Frankrike under revolutionen och nådde oss på 1900-talet. De har tungt bagage nu och de skapar ju mörka accosiationer, väcker mycket ilska på twitter. I grunden är orden väl valda och skulle kunna leva vidare men det är något obehagligt, vad orden blivit på senare år...
Höger och vänster. De trycker varandra allt hårdare åt kanterna. Etik och värdesystem i gungning. Så har all terror vuxit fram, plötsligt är vi på den plats där lögn föder lögn, där inga argument biter.
Följt twitter senaste veckorna. En rent fysisk upplevelse, man känner hur en extremist föder en extremist, övertrampen är rekryteringsbasen, en högerextremist får till exempel näring av en vänsterextremist, och vice versa.
Jag har känt mig väldigt ensam i den aktuella politiska situationen, den omtalade amerikaniserade, polariseringen. Hemlös. Det är för mycket lögn i undervegetationen och extremisten är ju inte åtkomlig, inte populisten heller, antalet växer, nyanserna förskjuts i alla digitala flöden, fler och fler blir beroende... Extremisten är extremistens drog. För honom är Gardells medlande artikel i Expressen den största provokationen. Den angriper näringskällan. Drogen.
Läste det häromdagen och då kände jag mig inte ensam längre. Fick en meningsfrände. Hans blick fanns ett par år fram i tiden och han ställde frågan, vart leder vi varandra? Var hamnar Sverige? Författaren och artisten är alltså inte trött på åsiktspakten och motsättningarna i sig, politik bygger på tydliga åsiktsskiljaktigheter, samhällsdebatten kräver antagonism. Tröttheten kommer ur slappheten, dum fundamentalism.
Etiketterandet.
Lögnen som metod.
Just nu finns det inte några andra inlägg än de som klipper av alla samtal direkt

 

TORSDAG 18 MAJ

Solen kom och väckte mig. Halv sju. Magknip sen, mitt i frukosten. Knivar högg, vred om, sprang in på toaletten. En snökanon. Tog en stund att fatta att skurken var de bruna bönorna, stora ensidiga måltiden igår. På kvällen skummade jag åsiktshysterin som fortsätter skruvas till i media. Den blir bara värre och värre. Alla har blivit twitterskadade. Hon har blivit twitterskadad, jag har blivit twitterskadad, hela landet har blivit twitterskadat, inga ismer i världen räcker till, inga ismer i historien... Kommunist! Rasist! Stalinist! Nazist! Talk shit, Get Shot! Jag reste bort för att slippa åsikterna. Hon säger att hon föddes med dom, växte upp med dom, ju mindre stad, desto fler... En timme kvar. Till Tre Kronos kvartsfinal. Sömnskuld. Solen väckte mig ganska tidigt och bryskt. Det har varit klarblå himmel och otroligt varmt hela dagen.

 

ONSDAG 17 MAJ

Det är slöseri med erfarenhet att göra slut nu. Jag har lärt mig väldigt mycket om kärlekslivet det senaste året och det är ingen idé att ha en massa kunskaper om man inte använder dom. Det snackas ibland om en hemlighet. Jag skrev till Jonas Gardell och när han inte svarade skrev jag till Mark Levengood, epilogen till Äktenskapens historia, nya tider kräver nya metoder och yrken, förr i tiden var relationsexperten ofta den som hade många skilsmässor i bagaget... Poängen med en hemlighet är att den är hemlig. Moine och jag träffades på högskolan, på den tiden var det lättare, då behövde man inga råd och experter. "För att hålla samman måste vi bli mindre excentriska" "Ordningssinnet är utgångspunkten", "Var prestigelös när---". Jag måste förebygga alla missförstånd, att denna relationsskola kan ha ett egoistiskt syfte. Den allmänna missuppfattningen är att det inte finns något att lära av långa äktenskap, den största orsaken till alla sammanbrott är de självutnämnda relationsexperterna, präster, domare, elitidrottsmän skiljer sig många gånger innan de funderar över detta... Redan vid tjugotvå års ålder är vi teoretiskt fullärda och efter tio års praktik har vi glömt vad vi lärt oss. Alla vet vad den perfekta matchen kräver. Liknande intressen, olika egenskaper. Budskapet som relationsexperten pumpat ut i alla tider, till grekerna, vikingarna... Den första punkten naturlig, vi måste ha något att prata om, den andra punkten det undermedvetna ologiska, opposite attraktion, varför en slarver behöver en ordningsam är ganska självklart men varför söker en ordningssam en slarver? Makt, status, mening, och vi söker en roll, han förlorar sin uppgift om han träffar någon som är lika ordningssam ... Åsikterna får man på köpet. Nästan alla åsikter är felaktiga. Mest felaktiga är de egna åsikterna som man har om sig själv. Jag har fått höra mycket om mig själv i år. Det är poängen med relationer. Jag är inte alls den jag tror att jag är. Ganska skönt.

 

 TISDAG 16 MAJ 

Hon var på dåligt humör och flydde relationslivet eftersom det blev för intensivt och för mycket åsikter. Norrköping är igenkorkat, står stilla, köar, hostar. Alla hostar. Ett kvalmigt femtongradigt illamående. De bruna bönorna far runt... vill tillbaka ut... hela havet stormar... man kan nästan ta på dom... vill inte se åt dom... vill inte ha med dom att göra på länge nu... jag menar... de där... de gamla kära bruna bönorna.... Tvungen ta time-out. Det verkade som hon behövde någon att projicera det dåliga humöret på, telefonen avstängd, satte mig vid bordet för att snabbt få ihop ett blogginlägg och då tar bordsgrannen fram en unge och sen: hostattack. Sov i skogen. Kattvakt. Snart är äventyrsboken färdig för tryck. PC-schack. Lill-Nyllets superkropp, Åsikter, Twitter, Aristoteles, SD vs M, partibyten, poddar, Ferry statsminister för en dag, Svenska Akademiens personvalssystem måste avskaffas, om inte Jenny-Maria blir vald. En natt till med katterna. 

MÅNDAG 15 MAJ
.
@jennymaria HAR SLÄCKT NER kontot...RIP, En enda bok, en karriär som fotograf, artiklar i svd sedan sex år, och ett twitterkonto av klass, det vore roligt om hon blir invald i Svenska Akademien med motiveringen "samtidens sönderspruckna frihetsideologi fångad i collaget av retweets, det moderna återberättadet som konst, hon lyfter fram de bortglömda medborgarnas röster och skapar den stora berättelsen i Lindgrentraditionen genom den selektiva relativismens direkta ton ur twitterflödet, den stringenta hybriden av twitterdagens starkaste ljus och twtterdagens hårdaste mörker ."
Sjuttiotusen twitterinlägg, 5300 följare, okej, hon har släckt ner kontot förut, avgiftningen, twitter blir nog ett gift, men vad är oddsen att hon gör det några dagar efter att jag blivit fanclubsledare? Oavsett anledning är det höga odds. En sannolikhet under en procent. Märkliga saker händer.
Klockan är 02.20...
Så tomt och fattigt, livet går vidare utan en twittervän... Fattar inte hur man kan stänga ner en sida bara sådär, varför inte låta den vara kvar, det postmodernistiska i koncentrat, formfulländat. I skoldebatten var sajten en maktfaktor, en länk - och faktasamling som är guld värd, en enfant terrible för marknaden, allt som sagts i offentligheten om svensk skola fanns på sajten, dag för dag. Utbildning, den röda tråden. Också det var brilljant val. Som övrigt på hennes tidslinje. Ett brilljant val av huvudtema.  
MÅNDAG 15 MAJ
.
En höstdag. Moln och blåst. Maj 2017 har varit alla årstider.
Alla årstider utom vår.
Klockan 18.10. Whats on your mind? Hockey-VM går in i slutspurten. De två elitloppsveckorna inleds. Den klassiska veckan av spekulation kring de sista platserna och upptrappningen till Sista Chansen på Gävle. Partiledardebatten igår satte dagordningen för kommande valrörelse och den politik som ska leda landet in i 20-talet, trot den som vill... En kraftig reservation i antagandet att det låter likadant i maj nästa år, ingen vet hur vindarna blåser då, opinionsskiftningarna har aldrig varit större och mer oförutsägbara.
Jag följde twitter förra veckan och åsikterna - tweetstormen som fick allt övrigt att stanna igår kväll under partiledardebatten - spretar åt alla möjliga håll på ett förbluffande sätt. Det enda man kan tyda ur kaoset är att landet inte drar åt ett håll eller två håll utan fyra håll eller hundra håll. Världen är i förvandling, och vi med den. Kaoset är den enda giltiga bilden av Sverige, den dagsaktuella bilden. Vi kan visst twittra om nuet tänkte jag igår ikväll men satt två timmar mellan 20-22 och fick inte fram en enda tweet...
Vi kan visst twittra om nuet, vi twittrar i så fall om tidspassagen, en övergångsperiod.
Passagen-till-det-okända...
Nuet, det vi kallar maj2017, ett tillstånd som inte existerar om ett år.
Trump som uteliggare...

Jag tittade femton minuter på teve igår och sen följde jag debatten på twitter. Subjekt, individ, frihet. Tyckte det kändes okej, pepprandet av åsikter om de små aktuella sammanhangen, men hade önskat större medvetenhet om själva förutsättningen, förvandlingsprocessen. Alltså, insikten om det extremt flyktiga i det tillstånd man kommenterar. Partiledarna utstrålade medvetenhet. Showen som självändamål, något en passant. En politisk show för showandets skull, synas, höras, pränta in profiler, ansikten, den alltid avgörande delen av politiken, karisman, förtroendet som finns i personligheten. Innehållsmässigt en pratstund utan långsiktigt värde. Världsläget har syrt opinonens lappkast senast två åren och ska göra det året som väntar. En fjärdedel av twittertyckarna höll på SD, en fjärdedel på S och stödpartierna, en fjärdedel på de fyra allianspartierna och en fjärdedel tycktes heja på det som inte finns, de orepresenterade. Försökte räkna, fördelningen mellan de fyra hejaklackarna kändes jämn. Följer 2000 personer. Ett sifo-underlag. Den sista fjärdedelen är vi partilösa kritiska skeptiska individer, humorkonton, vi som följer från läktaren och väntar in utvecklingen. Men också den muslimska delan av befolkningen som löper vid sidan om, som inte är representerade idag.
Tanken slog mig med viss hetta när jag satt vid det riktningslösa flödet på timeline. Tanken att den sista gruppen ska växa nu månad för månad, gruppen som inte får fram ett enda tweet...
Jag fortsätter vänta.
Kaoset av röster, grävandet efter ismer som pågick på timeline de två timmarna, åsiktshettan, polariseringspaniken, på näthinnan efteråt: bilden av ett land på flykt från verkligheten, hettan jag själv kände i min twittertystnad var längtan till en reality-check , markkontakten.
Världen, skeendet, skådespelet.
Två sidor som ropar på varsin sida staketet i grannfejden, göder varandra, eldar. Vi skapar en självuppfyllande profetia. Vi befinner oss mitt i föreställningen, vi ser marionetterna på scenen, vi är kvar på samma plats, reserverad för hela mandatperioden. Och hettan plötsligt, åsiktshysterin som öppnat dammluckorna, återvändsgränden av lögner, platsen där alla åsikter är lika felaktiga, nu måste vi formulera verkligheten som pågår, tänka ett Sverige helt igen, landa i en insiktsfullare ton, detta är ju på väg att spåra ur fullständigt...
Måndag. Dagen efter. Jag sitter på läktaren med de andra, utan glasögon och spanar in den stora bilden så suddigt som den är, ibland tar jag fram kikaren. Detaljerna, ordvalen, vinsttak eller kvalitetsgolv, procenten. Detaljerna, som om de är livbojen, detaljerna som skapar ett slags politisk trygghet. Bakom detaljerna, det ogreppbara skeendet. Bara en hand, och trådarna dit upp. Den starka upplevelsen vi alla känner, att någon flyttar dockorna hit och dit.
Osäkerheten som finns i luften, händelserna som skapat kedjereaktionen, väljarkårens rörelser.
Politikerna, händelseförloppets fångar.

Showen ska fortsatt styras av yttre krafter som förändrar allt gång på gång, det är premissen de kommande åren. Med säkerhet ska saker hända på hemmaplan och utomlands som påverkar politikens fundament. Trump, Putin, IS är inte här för att bevara något. De är här för att förändra världen i grunden.
Vad annat kan vi göra, annat än invänta världshändelserna som förskjuter opinionen?
Världshändelserna som förflyttar åsikter...
Förra veckan var sju dagar av åsikter. Nyheter.
Åh sköna nyuppfunna värld!
Gott folk, eat or die, den nya sköna världen som är här för att stanna...
Gammal och ny media. Var går gränslinjen idag? Det blir svårare och svårare att hålla reda på vad som är vad. Och var går gränslinjen om fem år? Det ploppar upp nya nyhetssajter varje dag som gör anspråk på att vara äkta media, proffsjournalistik. För en gammal man är det svårt att göra skillnad på den och traditionell så kallad gammalmedia och hur ska det då inte vara för en ung man? Allt utom svt är privatmedia. I den gråzonen finns ingen skiljelinje mellan Gardells twitterkonto och Aftonbladet.
Storleken, alltså antal besökare, läsare och tittare, kan vara riktmärket för alternativmedia i framtiden men det är ju ingen definitionsgräns. Den enda indelningen man kan se för det framtida medialandskapet går väl mellan betalnätmedia och gratisnätmedia.
Vem vet, inte du, osv, debattens vågor går höga har jag sett denna vecka i alla fall och det lär pågå några år... Ett tillstånd av upplösning, framtiden stannar vid spekulationer. Så... gott folk...
Gott folk, vi behöver inte tänka varifrån åsikterna sprids om fem år, plattformer uppstår som svampar ur jorden, det enda vi behöver tänka är att det är vi svenskar, vi människor, vi folket som står bakom det som sprids. Demokratins grundtanke, folkstyret, det är det vi ser och sen kan vi se allt annat som händer med explosionen av nya forum som sekundärfrågor, metadebatter.
Gott folk, vi lever i ett informationssamhälle i omvandling, Facebook och Twitter är etablerade mediakanaler, gammalmedia når miljonpublik varje dag fortfarande, enskilda twittrare kan nå lika många som fria opinonsbildare, Jonas Gardell åsiktstwittrar med en halv miljon följare...
Gott folk, låt oss stanna där och konstatera faktum. vi lever i det postmoderna tillståndet, ett samhälle som är här för att stanna, de tre ledorden är individ, subjekt, frihet, grundideen: ett fritt informationsflöde. Gott folk, det är vi som styr enkelt summerat, vi kan vara med och påverka, eller inte.
Egentligen inte långt ifrån Aristoteles skola, det fria åsiktsutbytet, oppositionen som en nödvändighet för utveckling, även om han inte tänkte sig att precis alla i befolkningen skulle vara med i debatten som idag.... Det sunda förnuftet, så länge det sunda vinner till slut...
Jag tänker att om alla deltar vinner det sunda förnuftet till slut... Vi får fortsätta vidareutveckla det postmoderna, förbättra, förenkla, morgondagens tema. Det postmoderna som aldrig lär ta slut, bara utvecklas, och Aristoteles tankar som aldrig heller tar slut, bara utvecklas... Tankevärlden, på gatorna och Lyceum, infyttad till twitter.
Tankevärlden, plötsligt är det vi alla.
Aristoteles.
Morgondagens tema.
Allvetaren, vetenskapens mittpunkt, historiens störste auteur. Twitter kom, plötsligt är vi alla Aristoteles.
Vi kan snappa upp mycket från honom nu när vi alla är allvetare, alltyckare.
Han var först med att använda frasen Det sunda förnuftet. Till exempel.
Han var först med det mesta.
Precis som vi är först på twitter...
Ungefär som vi tror att vi är först med det mesta.
FREDAG 12 MAJ
.
Twitter på högtryck.
What´s your favourite must? Jul- or Påskmust? En vecka med media. EuroVision i Ukraina. Sverige slog Lettland. United sparkade ut Celta efter drama. Backe och Bank i studion. Drömfinal på Friends Arena: Manchester United mot Ajax. Svts superstjärna Marianne Rundqvist lämnar och Skådespelaren som tog jobbet med sig hem och väldigt mycket politik, orden som bytts ut, no go-zonerna har blivit ghetton och de har uppmärksammat att Europas alla ledare är barnlösa nu efter valet i Frankrike, Macron, Theresa May, Gentiloni, Merkel, Löfven, Rutte, dessutom saknar EU-ledaren Juncher barn också. Media frossar i travet två veckor, en helsida i DN idag om Örjans födelsedag....
Örjans födelsedag. De borde inlett födelsedagsartikeln med det numera vedertagna epitetet Världens Bästa Kusk som undertecknad bevingade long time aaago i en krönika och Nybrink hakade på, Världens Bästa Kusk, som Jerry Riordan sa i intervjun i lajven i veckan. En trist ingress i DN, men vass rubrik: trav är som att spela schack.
Författarikonen Per Hagman säger om travet i senaste numret av Café: "gud vilken underbar hobby det är! Det är som ett pussel."
TORSDAG 11 MAJ
.
Jag öppnar morgonposten. Det har kommit ett morgonbrev. Wordpad i andra fönstret. Innan jag läser vill jag skriva ett svar som jag sen brukar redigera när jag läst Moines brev. Jag vill vakna med sunda friska tankar skriver jag, de som präntar in att det finns ett skäl till denna dag, som det finns ett skäl till allt.
Som stoikerna sa.
Torsdagar är till för att man ska bryta ihop och komma igen.
Det brukar vara så, hon drar en skröna från sina heydays, en annan om världens kaos, jag länkar till guldkorn från förr, plockar fram en tanke här och en där och kastar ner i Wordpadsoppan och rör ihop och skriver i inledningen att detta bara måste vi pränta in innan vi tar itu med helgens fältstudier av staden; messen om eventen på musikaliska gatuadresserna, butikerna, butikerna... Stoikerna. Konsten att leva. De var bevisligen bättre på det än vi. Stoikerna mötte världen med ett hoppfullt accepterande, eftersom världen är naturen, verkligheten, det enda som finns. Moine - kvinnan med Camus som följeslagare genom livet - förde en tråd om ismer igår och jag svarar att varje tid har sin ism, en tanke som fungerar för stunden, skriver att vi själva skapar våra ismer varje dag om vi ska fungera som naturen och vi hämtar hälften från historien och hälften från framtiden och vi skapar dom efter våra principer och inga andras, de rationella principerna, naturens, verklighetens.
Kvart i sex, soluppgång pågår sedan en timme, minusgrader. I förrgår, kallaste majnatten på 35 år. Trump och FBI-chefen. Arbogakvinnan. Jenny Maria med ny tweet. Medan du sov: Tevesuccén The Handmaids Tail har skapat debatt om surrogatmödraskap, Pewdiepie fortsätter växa och Sveriges störste på twitter når vilken dag som helst 10 miljoner följare. Den 22:a maj ska en jättemeteor passera i närheten av Vintergatan, smulor av det mesta om vi krockar och i så fall kan vi glömma Arbogakvinna och Trump och jihadister, 0.00000012 % chans.
Jaha.
.
Har bara twitterkonton på min läslista på datorn och nyhetssajterna kan man bara besöka en gång i månaden, en massa ansikten med svenska politiker som sagt något, nio tweets om Trump senaste två dygnen på svd-twitter. Nej, jag vill inte vakna till nyhetskanalernas twitterkonton har jag märkt.
It´s more than cartoon, som Springsteen sa.
Bättre med ett konto som skämtar om det ...
Bulleye, finns det någon sån? Vilka intryck vill man vakna upp till? Vilka sajter ska man ha på listan? Märkligt att man inte kan hitta någon som fungerar över längre perioder. Just nu går jag mest in på Jenny Marias sajt, twitterkontot. Beror nog på denna Camusperiod.
Moine är tio år äldre än jag. Det är ingenting om man jämför med Macron. Första gången hon kom på besök blev det lite pinsamt. Jag hade böckerna i en hög på bordet och det var ju dom hon ville spana på naturligtvis och överst låg en bok som heter Kvinnliga Psykopater. Ja, kunde varit värre. Kunde varit manliga psykopater. Jag var extremt nervös inför den träffen eftersom hon sagt att vi skulle prata om Främlingen av Camus. Jag kunde inte fatta vad jag skulle säga om den boken. Bara en kort jävla bok. Typ 80 sidor. En rolig idé om slumpen i vardagen , eller snarare om hur de stora sakerna händer varje dag och vi märker de inte eftersom det finns så många andra bagateller som vi är upptagna med... Ungefär så var idéen. Hur det drastiska gör inbrott i det banala, och det är livet. Ungefär så tänkte han, jag sa inte så mycket mer än klyschor hur som helst men nu är det inne i fasen när man är mer ärliga med varandra och då kan man prata fritt och nån gång ska jag såra henne och säga att hon inte ska övertolka den boken, en bagatell som han slängde ii sömnen. Anledningen varför jag var så nervös var ju att jag aldrig pratat om böcker överhuvudtaget. Kan inte den prylen. Varför ska man prata om böcker? Liksom.
.
ONSDAG 10 MAJ
Jag börjar undra hur länge denna relation kan hålla. Om vi bara ska snacka Camus som under testperioden lär det inte hålla länge. Camus och Cohen, hennes bag. Jag tål dom bara i små doser sa jag och kan vi inte frossa i humor en vecka nu??? Det är min bag.... Hon frågade vilken humor jag har. Jag visade henne filmen och sa att jag skrattat två dagar. Det måste vara fejk sa hon. Nej, det är inte fejk, sa jag, hela säkerhetsstyrkan rusar in, först en (som övriga tror är säkerhetsförbrytare), sen övriga och då visar det sig att han är en i styrkan som fått spel av nån anledning och sånt kan hända på Röda Torget och lite överallt och hursomhelst... det slutar med att de för bort en Pikachudansare!!!
Jag fattar inte, sa hon...
Varför ska de föra bort en pikachudansare?
Vårsolen kilade sig in genom fönstersmutsen och jag kisade fram smalaste hawkeyes, kliade mig i håret och blev plötsligt väldigt irriterad över att hon inte fattade min humor, John Cleese-fräste: spelar roll...!!.. spelar roll ... vad vet jag...men det brinner i huvudet förmodligen, troligen hjärnsläpp, troligen pga överhetta, övernervositet, terrorspänningen, vad som helst som brinner... Det är kommande terrorvärlden i ett nötskal, ser du inte det?
Nej.
Joo...
Jaha, sa hon, är det din humor...? Ja, precis min humor, det absurda... Så detta är övervakningssamhället in absurdum, då eller...? Ja.

Camus hade skrattat.
Hon visade mig bloggar hon läser. Det konstiga var att de var precis så jävla bra som hon sagt. Eller ännu bättre... Dubbelt så starka läsupplevelser som någon bok, till exempel Benknäckarvals, suverän språkbehandling, om inte hon kan kallas författare kan ingen göra det...
Skrivna ordet blir inte starkare på något bibliotek som dessa bloggar och vet inte varför, kanske kombon med bilder, kanske för att det saknas mellanhänder, ingen industri bakom, rakt ut liksom...
Hon sa att hon var helt säker på att nobelpristagaren i litteratur 2028 är en bloggare. Hon sa det efter Nobelpriset 2016 och hon skämtade inte. Frågan är ställd och besvarad, ingen återvändo! Jag höll tyst, tänkte fråga om hon hade en blogg...
Plattformstänkandet är dött menade hon, indelningen, papper eller inte papper liksom och tror hon har rätt, det skulle kanske betyda bokbranschens död om begreppet förskjuts ytterligare men nu när frågan är ställd och besvarad är det skriva ordet litteratur hur och på vilket material det än publiceras....
Onsdag, Solvalla, hockey, fotboll, och bloggerskan, får slå en pling och säga att jag kommer över, kanske har hon rätt, pappersromantiken som blev en industri, bara en fråga om material, handlar egentligen om något annat, som Ranelid predikar, ordet, ordet, ordet... Det når alla, är det inte så han säger..... det ska inte definieras av betydelselösa tidsbunden romantik, boktryckarkonst, eller skrämtryckarkonst, kanal som kanal, material som material, en självklarhet år 2100 ...
Alla Nobelpristagare på 2100-talet lär vara bloggare.
TISDAG 9 MAJ
.
Hon skrev att hon satt hemma och jobbade. Hon satt vid en hög av orättad läsförståelse. Boken Candide. Voltaire (1694-1778). Det var så det började. Som en flört skrev jag att hon borde testa min läsförståelse lite på tu man hand och se om det finns något att rätta. Jag var alltså tvungen att läsa och kändes som jag satt i klassrumsfängelset och kämpade mig igenom texten, försökte hålla ordning på namnen och intrigen och de andra små meningslösheterna som skolan prioriterar med minnesstöd i form av ett anteckningsblock och nästa dag skickade jag en essä där en Pangloos i nutiden sitter och tittar på teve. Twittrar.
p-surfar.
Jag skrev att det var satir. Jag skrev att Pangloos inte var jag. Ville undvika missförstånd. Jag skrev sen att Candide måste ha sina svenska sidor i Favoriter i Google Crome som han litar på, mer och mer rädd att googla under upptäcksfärden, hamna fel. Candide undrar vilka som skriver nyhetsflödet. Lätt krigiska tankar, när han twittrar. Tittar på teve. Ett Eldorado av fejknyheter. Jag hade aldrig träffat henne. Vi hade haft daglig kontakt några veckor. Vi hade delat namn och bild och intressen. Jag har fortfarande inte träffat henne. Vi är jämnåriga, skolfröken och jag, några ord i stora ordmassan raserade hennes bild av mig som Candide och när hon skrev om själen la jag ner. Hon skriver ofta fortfarande, det kom ett mejl i morse som jag inte läst. Jag ville behålla kontakten ändå och skriver nån gång i veckan, spanar in hennes ensamma resor, ensamma fotografier från Frankrike på instagram. 2017. 
Mr Text-teve Torbjörn Jacobsson lämnade under Valborg jobbet efter 40 år. Två miljoner dagliga besökare. Jag har kallat text-teve min enda nyhetskanal senaste 20 åren och andra kommentarer från de andra 1.99 miljoner: "En nyhet är inte riktigt dominerande förrän den är på 100", "Text-tv är det rena förnuftet" och Marcus Leifby träffade mitt i prick med "en helig Graal". Jonna Sima skriver att "sidan har blivit som en livboj i ett allt mer fragmenterat mediaklimat och där fejknyheter är ett globalt samhällsproblem". Man blev glad. Av hennes krönika i Aftonbladet. Att hon tog rätt parti i nyhetsdebatten. Kriget för text-teves överlevnad. Nyhetersavsnittet 20-talet i framtidsmanifestet handlar alltså om den gamla modellen av nyheter vs den nya, fejknyheter, postsanningens, Msn News mot text-teve, ett generationskrig. Och den förvridna debatten... Alla andra moderna tyckare i konkurerande medier har ju annars hånat text-teve och menat att det är stenålders nu när det finns andra medier och det förvridna i allting är att ingenting borde handla om teknik och plattform utan om nyhetens värde, det rena förnuftet i vårt twittrande Eldorado. Det sanna och relevanta som text-teve står för.

MÅNDAG 8 MAJ

Viva le France, party utanför Lovren, vältalig Macron, sen fransk hypermodern scenshow naturligtvis, senaste spotifyettan troligen på storbild, hela härligheten på streamad France2 till efter midnatt. Det man satt och tänkte på är hur snabbt de som ska bestämma Europas framtid dyker upp, en skrämmande hastighet i allt. Politiken är som musiken numera. De nya politiska fixstjärna slår igenom över en natt på youtube, typ. Det var ju så i USA också, från ingenstans vad gäller politik, även om det tog ett halvår för honom.  

SÖNDAG 7 MAJ
,
När kvinnor menar att män är onda använder de Historien som exempel.
Apropå de europeiska valen som stundar och pågår.
Macron vs le Pen avslutad. I denna minut före nio erkänner sig le Pen besegrad. Utan omsvep. Står det på text-teve.
Det amerikanska och franska valet, två kandidater som var för sig har stöd av en femtedel av befolkningen, en stolle och en normal politiker. I head-to-head-systemen finns en inbyggd dynamik, där rädslan för den ena har större betydelse än uppslutningen för den andra, skillnaden nu var att majoriteten kunde enas kring en kandidat som motvikt mot stollen.
En färsk kandidat i mittenfåran som nådde ut till bredare lager, den första faktorn.
Den andra faktorn, rädslan för le Pen.
Historien avskräckte franska folket
SÖNDAG 7 MAJ
.
Äggulorna, den röda tråden... Nietzsche finner aldrig sin diet. Magen ett livsprojekt.
Nietzsche (1844 - 1900), psykosomatiken till sin yttersta gräns.
Vännerna märker att han förändras de sista tre åren. Hygienen, maten och det vardagspraktiska, humöret. Han har skickat inbjudningen till "min håla", Deussen besöker barndomsvännen 1887, Nietzsche faller i gråt när de sen tar avsked. Ett enkelt rum, ett bord, en stol. Allt är i oordning i rummet i bondstugan, papper på bordet, stövlarna omkullkastade, äggskalen här och där och överallt.
Sista halvåret, något har gått sönder, det hänger på trekvart där inne, snart ska det ramla av för gott. Slutet på nomadåren, tre år av långsamt förfall, jakten på ny stad, varmare väder, högre luft, billigare rum att bo i. Kollapsen i Turin föregås av allt högre tempo, längre promenader, en manisk kreativitet. Han lämnar hålan i bergen till hösten 1888, ner till Medelhavet igen och han skriver Avgudaskymning, eller Hur man filosoferar med hammaren och skickar urblåsaren till Stockholm, i maginalen skriver Strindberg: "man får huvudvärk bara av att läsa en rad".
Jag gillade Fredrika Spindlers bok, Kropp konst kunskap. Huvudfrågan där: På vilket sätt är Nietzsche relevant idag? Tar sin utgångspunkt i sista bok och psykosomatiken, han var 100 år före sin tid när han förklarade hur kropp och huvud hänger ihop. Men det känns ändå lite fel och märkligt att ta Nietzsches sista verk på det allvar som hon gör. Ecce Homo. I många stycken är det en absurd läsning.
Han är från första raden till sista så påverkad av sjukdomen att det gör ont att läsa. Ett hysteriskt tempo, en helt annan ton och stil, ett nytt temperment, den är skriven i total desperation.
Varje ord är en mask, säger Nietzsche, han skriver om den masken gång på gång, och denna hans slutpunkt på skrivandet har alla hans masker som huvudtema.
Ecce Homo är citatvänlig och innehåller många sanningar och förklaringar, den enorma rastlösheten har krossat all eftertanke, all censur.
Två veckor tar det att skriva, det är inte många sidor, den obefintliga självcensuren släpper igenom groteska självhyllningar och när sista raden är färdig spårar han ur totalt i breven, november, december. Han har fått för sig dessa få sidor klyvt världshistorien i två delar, den ska tryckas i miljonupplaga, skriften som mest handlar om små privata saker, mat, hygien, det lilla livet, ett slags självbiografi som också blickar tillbaka på allt han skrivit på ett underhållande sätt, och detta ska han nu alltså skicka till Bismarck, och andra makthavare som tydligen ska förstå att detta är ett historiskt politiskt vingslag... (ska sägas dock att boken i detta skede innehöll en avslutning som var "slutgiltig uppgörelse med kristendomen" som sedan plockades bort. Viss politisk sprängstoff fanns alltså och det var detta han syftade till i breven i november och december. Det tog många år innan boken publicerades sen förresten). Det där uppskruvade tempot i språket är bitvis ganska häftigt, en helt ny stil men känslan när man läst klart är att Ecce Homo är en pinsamhet - med facit, det som händer några veckor senare.
.
LÖRDAG 6 MAJ
.
Han jobbade, som han skrev i Otidsenliga Betraktelser II, "mot tiden, och därmed på tiden, och får man hoppas till tjänst för en kommande tid".
Tiden. Det var Nietzsches stora filosofiska fråga.
Tiden, motståndaren, stridsfrågan, tanken som drev honom. Till slut föraktades det mesta i tiden, makten, kyrkan, kulturen, landet, människan, allt han skrev hade tidlösheten i tankarna.
Han börjar tappa greppet, Turin 1988, det är bara några månader kvar. Han skriver förordet till Fallet Wagner:
"Vad begär en filosof först som sist av sig själv? Förmågan att övervinna sin egen tidsbundenhet, att bli tidlös. Med vad måste han kämpa i sin hårdaste dust? Med just det som gör honom själv till ett barn av sin tid. "
Visst är det så, när allt är avklätt och förklarat, är det inte...? Är det inte så, syftet med tiden, vår tid, egentligen det enda som betyder något, en kommande tid?
Vad skulle det annars vara?
I nästa stycke trycker han mottot hårdare och avslöjar vad i samtiden han hatar mest...: "ett djupt avståndstagande, en genomgående vandring och en tillnyktring från allt som ligger i tiden. Min största upplevelse var att bli frisk. Wagner var bara en av mina sjukdomar."
Wagner, temat nr1. Det han för in i allt, tidsperspektiven, moralen och religionen, det psykologiska han ständigt sysslade med, estetiken, politiken.
Tema nr2, tillfrisknandet...
Förra året läste jag böckerna som skrivits om Nietzsche. De svenska jag kunde hitta, en hel del engelskspråkiga, några tyska. Det man minns bäst är fixeringen vid sjukdomen. Alla sugs in i myten, och man sugs ofrånkomligt in den sekundärfåran när läsningen är avslutad, en teorivirvel av kropp, hälsa, sjukdom. Jag var till och med tvungen själv att ägna ett par veckor att gräva i det patalografiska, Nietzschemedicinen, ta reda på vilka sjukdomar han egentligen hade. Så här ett år senare känns det ju absurt. Alla människor har sjukdomar. Varför är det så viktigt i detta fall?
Det blir på något sätt ofrånkomligt som sagt, kropp och hälsa finns insprängd i böckerna och filosofin, och omöjligt att frikoppla sammanhangen från varandra, som man kan göra med andra historiska personer. Han skrev de sista fyra böckerna sista halvåret påverkad av ohälsa. Sjukdomen finns tydligt mellan raderna i texten och kampen gör hela livsdramat, sjukt och friskt byter plats med varandra, en nedräkning månad för månad, vad är friskt, vad är sjukt, först små strimmor av sjukdom och sista medvetna tiden tvärtom, små strimmor av det friska...
På senare år beskrev han själv också kroppens pendlade mellan frisk och sjukt som hans idé om livet. När han i allt häftigare ordalag placerade hälsotillståndet bokstavligt på raderna gör han själv sekundärfrågan överordnad.
.
FREDAG 5 MAJ
.
Digestives till frukost. I yogurten.
Det ska grillas ikväll...
Fredagsprojekt. Köpa fågelholk. Dela ut nycklar till... Ja just det, säkerhetsdörren, den ska installeras idag, när man kommer hem kommer man hem till ny dörr ...
Vaknade i soffan. Mitt i natten. Ingen aning vad jag gjorde där. Antingen gått i sömnen. Eller något ännat... alkoholhaltigt i blodet. Ville rensa bort allting, man hamnar i gyttja, Bergman kallade sig tunnvägging, sån som suger i sig allt, dessa tunna väggar som är mer sårbara... Finns visst grillvantingar också. De som hanterar elden utan problem. Helgprojekt, ner med axlarna, spänna av, alla måste lägga samhället åt sidan, 20-talet, inget skriva, prata, tänka, urbaniserandet, bara tom rymd och atomer. Mys. Samhället vi skapat till sist, vad man frossar i det på måndagar, vad man spyr på det på fredagar... Vi skriver, pratar, tänker, morgonmänniskorna och kvällsmänniskorna, Magdalena Andersson och du och jag, vi är alla poliser, apropå budgeten jag läste i morse, vi är alla poliser, frågan är bara inom vilket område, stilpoliser och språkpoliser, vi skriver inte, vi Kommunicerar, vi Projektar, det är det vi gör nuförtiden, samhället vi skapat till sist, som kallas informationssamhället, hjärntrust möter hjärntrust i nischerna, tänka, tänka, tänka.
.
TORSDAG 4 MAJ
.
En natt med Lund, skype, p1, Vetenskapens Värld och Nordegren&Epstein, plötsligt 10 år yngre när jag vaknade i morse...
Blodtrycket måste ner och det fort, kl 07.20 och en kaotisk vecka bakom mig på det personliga planet, jag ska överleva känslostormarna och gå hel ur detta, på med det jävla kaffet då och vänd blad vänd blad vänd blad...
.
Vikingatidens matriarkat kontra vår tids.... Kungarna kontra presidenterna, statsministrarna. Medicinska upptäckter på den tiden, kontra våra pågående, de upptäckter som sker just nu angående hjärnan, det neurologiska, som är de största och slutgiltiga medicinska upptäckterna av människan, som förklarar precis allting... som förut var religion, psykologi, konst, upptäckterna som förklarar beteenden in i detalj, till och med förklarar känslor, till och med kärleken.... Sa de i Vetenskapens Värld.
Grekisk filosofi och sport och spel.

Veckans tema. 20-talet närmar sig med stormsteg. Den så kallade tickande bomben, många utmaningar, 100dagar har förberett sig mentalt på detta kommande explosiva årtionde rätt länge nu .... skypegrupper och nattliga messangertrådar..
.
UTDRAG UR
20- TALET - ett svensk framtidsmanifest
.
Det är mycket som är oundvikligt i tidsloopen. 20-talet finns redan uträknat med kurvor i den politiska analysens kalkyler som pågår bakom kulisserna, det vi inte ser. (mest förutsägbart: Börskraschen med stort B, enligt de nationalekonomiska lagarna inleds finanskrisen år 2022 nånting).
20-talet kallas Den Tickande Bomben, vad menas med detta då?
Spänningsfältet religionen är ständigt återkommande i cyklerna, 20-talet handlar av givna skäl mycket om religionens roll i politiken, extrema rörelser som uppstår och förintas, och sedan uppstår i nya skepnader, terrororganisátionerna på hemmaplan. På det globala planet pågår de stora förflyttningarna fortsatt, det enorma flödet från land till stad fortsätter och när medelklassen växer lavinartat i Afrika och Asien flyttar allt fler till Europa. 20 -talet är klimatbarnens tid, klimatflyktingarnas.
Vilken är den svenska modellen för 20-talet?
Det är mycket som tickar, demokratifrågorna, klimatet...
Vad har hänt med västerlandets politiska system efter murens fall? Totalitarismen ser i stort sett likadan ut överallt. Demokratin har variationer. Systemet vi har nu har vi testat firar snart trettio år och på många punkter har det fungerat bättre än tidigare svenska modeller. På många sätt har det fungerat dåligt. Människan är nischad, en hörnpelare i systemet. Varje enskild produkt är ett teamwork av specialister.
Det finns många orsaker varför demokrati är överlägset det totalitära alternativet som prövades på 1900-talet, och vars tanke nu vinner mark och framgång på övriga platser i världen. 20-talet måste för svensk del bli betoningen av demokrati, definitionen av demokratiska värden.
Teamworkstanken är stommen i demokratibygget men det vi saknat är överblicken. När vi rationaliserade bort allt i statsappraten rationaliserade vi samtidigt bort den viktigaste specialistens kompetens: arbetslänkarens. Filosofin.
Till alla större reformer finns én tankesmedja som fond, undervegetationen, man kan se epoken - det tredje stora paradigmskiftet sedan riket uppstod, efter Martin Luther, efter Per Albin Hansson - som ett romantiskt ideologiskt experiment, landet av specialister, det som skapades på 90-talet, gav friheten sånt svängrum att varje form av framtidsanalys blev omöjlig, framtiden blev en fantasi, varje förutsägelse är nu science-fiction, men i allt detta romantiska fanns en ideologisk färdriktning: produktionen skulle öka. Det var enda vägen. Det var den givna förutsättningen för all politik, frihetssystemets själva fundament och motsatsen hade varit en nationalekonomisk kollaps a la Albanien.
2000-talet, systemets acceleration, treenigheten, Persson - Reinfeldt - Löfven. Trestegsraketen in i 20-talet, och nu vet vi vad vi har, inte vad vi får, vi vet vad har och vad vi saknar.....
Vi klarar oss inte ensamma i friheten. Specialisten är beroende av specialisten. Den senaste spelappen är ett teamwork av specialister, den senaste utbildningspolitiken i regeringsförklaringen är ett teamwork av specialister.
Systemets grundprincip.
I detta bygge som kallas svenska demokratiska modellen måste vi införa översikten som en specialistroll igen, vi måste (som i stadsstaterna i Grekland) ge filosofen större inflytande i stort och smått, även den vardagspraktiska utvecklingen.
Kom nu inte och säg att denna viktigaste punkt i framtidsmanifestet är flum, då talar du ändstationens eko....
Produktiviteten ökade, produkterna blev fler och väldigt annorlunda det vår vildaste fantasi kunde skapa, det gällde både apparna och utbildningspolitiken...
Hur kunde allt bli så fantasifullt, extremt? Det är frågan på allas läppar idag, inte minst vad gäller utbildningspolitiken
Överblicken blandades ihop med överheten.
Det vi inte hade råd med associerades till den överhet vi bröt med, föraktade.
.
ONSDAG 3 MAJ
.
Kom hem kl 17, slog på älskade dumburken och slog av den efter två minuter, när nyheterna drog igång.
Det finns bara tom rymd och atomer. Allt annat är åsikter. Demokritos sa det.
Jag umgicks med träd och elljusspår och rensade huvudet på alla former av konflikter och all känslighet på samma gång, anledningen varför jag stängde av teven var förstanyheten om galningen i Blekinge som utsatt hundratals barn för övergrepp, en av de vidrigaste svenska nyheterna på länge, överkänslig mot sånt, allt som handlar om unga som far illa, och det där ... gjorde mig rasande.
Vill inte bli rasande. Slog av.
Spelar schack nu mot en sydafrikan.
Ska bli Hey-Jude-kväll.
We Can Work it Out, I feel Fine, Get Back. M. m.
Fläskytterfilé, Loka, bönder och torn i Genrerockad på brädet på skärmen, ingen Konfliktblogg i närheten!
Tredje maj. Våren har kommit till city. Bara skrattande uteserveringar idag. Morgonmänniskor och kvällsmänniskor. Stilpoliser och språkpoliser. Happylitteratur. Free-your - mind - genren, det finns två former av konflikerna läste jag idag, de funktionella konflikterna som gör oss till bättre individer och de dysfunktionella som gör skada, väntar med 20-talet, det svenska politiska framtidsmanifestet en dag till, bara funktionella konflikter idag....
Det stod att man själv kan välja vilket namn de ska ha.
Konflikerna.
Lillördag med hemmagym, sen torsdagen som alltid är den friaste och läckraste av dagar, solen har förvandlat oss, allt byter färg, det vi släpar på våra axlar är borta nu, påsken med snön på marken och frosten på rutorna ...
.
TISDAG 2 MAJ
.
Växthuseffekt på gymmet. Växthuseffekt på löparbanorna. Växthuseffekt i hela landet vad det verkar, skickade mess idag och skröt om vädret i den by där jag bor och skrev "årets varmaste dag!!" och man tror att det regnar på alla andra places men alla svarade "sommar här också!"... Nu kommer det vara rekordvärme 9 månader på raken igen. Jag befann med på en löparbana två timmar idag på eftermiddagen, kortbrallor, t-shit, svett svett ...
Lyfte skrot ikväll. Fick för mig att plåta uppumpade monsterbiceps. Ja vad man kan hitta på.

 

5 jun 2017


 

 

 

EN SAJT OM IKONERNA

 

DIGITAL

HISTORY

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 .

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)