Dagbok April

 

 

 

SÖNDAG 30 april

 Valborg. Politikens olika rörelser samlar ihop plakaten. Nya analyser och framtidsargument.

Sekterna använder den effektivaste propagandan. Lockbetet som kallas världens undergång.

Svenska politiker har en annan uppgift. Krismedvetenhet som marknadspropaganda. Bufferten.

Och rätt ideologisk hållning till terrorn: balans mellan ljust och mörker och 20-talet kan bli glatt eller inte, amerikanskt eller tyskt. Läste vårbudgeten i morse. Finanssituationen. Det svenska 20-talet hänger mycket på Magdalena Andersson. Ju mer hon gasar nu, desto värre blir krisen. Hon verkar ganska krismedveten.

Valet 2018 handlar till stor del om genuscertifikatet troligen, den nya statsministern måste bli en kvinna om Sverige ska behålla trovärdigheten och certifikat, finns väl fyra fem tänkabara kandidater, i första hand Magdalena Andersson (tar hon över s-rodret i höst?), Wallström (s-chansen att behålla makten), Kinberg- Batra eller Annie Lööf.

Favorit bland oddssättarna är Lööf, som samlar sympatier över alla gränser och block, hon har snott väljare från alla partier i år, framförallt miljöpartiet och moderaterna.  Som Lööfskeptiker måste man kredda hennes utveckling efter valet, hon framstår mer och mer som retoriskt geni, den nya Palme , farlig verbal mästare och jämför man utstrålningen mellan de två kandidaterna Kinberg Batra och Lööf har hon kopplat greppet.

Kinberg Batra går kräftgång just nu efter den senaste märkliga twisten av borgfred och borgkrigsutbrott, som om M tappar väljare åt båda håll.

Vilken väljargrupp ska hon satsa på?

Frirörlighetsliberalerna som försvinner i massor till C denna vår, eller protektionisterna som försvann till SD efter valet? Det kan avgöra vad statsministern heter 2018.    

 LUCKY CORNER:

 

LÖRDAG 29 april

Påstå inte att de små debatterna inte berör.

Till exempel travdebatterna. De som berör de få stort i det lilla. De som har 4-5 deltagare, samma mix av grova och finkänsliga stilister varje gång, man måste säga att den mitt i allt det småttiga håller sensationellt hög språknivå, geni och galenskap hand i hand, humorn i svärtan, man garvar fortfarande åt vissa formuleringar, "din lame fan"....  

Debatterna som alltid får ett lyckligt slut. Först på tur, ett ordkrig mellan Lennart Persson, Andreas Bergman och Ludde. Gammal smutskastning som började om i veckan, efter ett inlägg i Bergmans självmordsblogg. Det måste gå att fredsmäkla. En bloggspya uppkastad i veckan men de som känner honom på framsidan beskriver honom som go gubbe, som han själv skriver: en humoristisk busschaufför. Varför han smutskastar Ludde är en gåta. Bloggen som öppnades i februari är annars stark läsning om den bipolära sjukdomen, som ett hunddagis av känslor: svansföring och aggressivitet i mix, klapp och mys och skäll, högt o lågt. Polerna han växlar mellan. http://bluesbreaker.se/bergman-bloggar/. Det känns verkligen som att varje blogpost kan vara den sista. Hur ska det gå för honom? Man tänker i alla fall möjliga metoder att besvara detta rop på hjälp som bloggen är. Om han överlever dessa första år av depressioner har han framtiden för sig, en framtid inom den branschen som reparatör av kroppar och själar.

Den gulligaste travdebatten på många år slutade i dur nu efter en veckans turbulens och hela travsverige engagerade sig i fallet. 22-åriga amatören Natalie Östlund (se bild nedan) miste liscensen,  det visade sig att en av ansvariga på Rommetravet var jävig, beslutet togs tillbaka av svensk travsport. Veterinären som påstod att en häst var undernärd. Det var precis som förra debatten ett ordkrig i media som låg bakom allting. En sårad maktmänniska. En lessen maktmänniska efter några ord på sociala medier, en kränkt person som handlade känslomässigt och ljög ihop en historia som krossade amatörens liv. Inte ett öga var torrt. Vilket drama, vilken såpa. Facebook boven i dramat.

Bildresultat för natalie örtlund 

 FREDAG 28 april 

Varför försvann tv4 Komedi idag? Sigrun rövades bort ung och blev bortgift, kl 20.00 ikväll, ska titta på det, varför finns det en tysk dramadokumentär om vikingakvinnor? Varför visar de alltid Malou i väntrum? Är Jeppe kvar i Lets Dance fortfarande?

kl 20.00. Börjar närma sig slutet och hög tid att kliva in i matchen, missat Lets Dance helt i år. En sak ångrar man med det: Jespers medverkan. Säkert andra också, just det Brosten, alltid gillat Johannes Brost. Tittade på Malou idag. Jag satt i ett väntrum oh de visar alltid Malou när man sitter i väntrum. Handlade om ena halvan av popduon Victor och Samir och Victor pratade om sina superkrafter och man kände igen sig även om superkraften kan vara olika från person till person och Stenmark hade en när det begav sig och Darwin hade en annan, typ. Finns massa olika skattningsskalor, Darwins självbiografi kunde man använda som en sån skattningsskala, punkt för punkt , ett hundratal, hur fan kom jag in på det nu helt plötsligt igen, ja just det, Malou, väntrummet,  jag sögs in i svart hål i går, tände en brasa i morse, nu är det två mellandagar, sen Valborg, sen första maj. På måndag.

In i matchen boys.

Sjunde avgörande.

Kliv kliv.

Inget sensationellt namnval på årets förstamajblogg. Den fick heta terrorbeskämpningen, vad annars? Jag ska byta namn nästa vecka. Då heter den Kliv Kliv Överlev. Mer catchy. En feelgoodblogg. Glädjespridare. Inga fler väntrum nu. Inga väntrum närmaste året. Vet inte hur många Malouprogram jag sett.

 

TORSDAG 27 april

Den sista ostfrallan. Den sista ärtsoppan. Aprilvädret nådde ny nivå. Först sol, sen hagel, sen sol igen! Jag har alltid sagt att inte synkar med någon ism. För en tid sedan läste jag om en ism i en bok som hette universalismen nånting och skulle betyda tanken att det finns ett gemensamt mänskligt överallt. Det har varit min grundtes om människor, yes äntligen en ism för mig! Vi är extremt lika i det grundläggande mänskliga, i alla tider och alla rum, mycket mer än vad vi inbillar oss i alla fall. Men nu sökte jag på ordet på nätet och hittade ingenting. Bara en sekt på 1700-talet. Finns det ingen sån ism trots allt...? Borta när man äntligen hittat en...? En personlig tragedi hände idag och varit ute fem timmar och försökt samla tankarna. Det finns inget att säga om privata katastrofer. Mer än att det var väldigt olägligt. Maj är här. Hade en enda tanke: att göra en stor glädjespridarblogg. Maj med sång och skratt. Men nu känns det ju feltajmat, konstigt, fel. Har absolut ingen lust att göra självmordsblogg heller, Sorgegondol. Får se vad det blir. Allt är osäkert eller mer än så, när allt rasar har man alltid tänkt: då bygger vi nytt men när allt man tänkt bygga på är borta? Pulsen har varit på 180 sedan kl 12. Inte hälsosamt. Mötte tre hunddagis under den långa vandringen. Hunddagis brukar vara glada. Det var inga glada hunddagis. Tänkte på det.  Det var aggressiva hunddagis. Konstigt.   

 

ONSDAG 26 april

Om du hittat en egen unik tanke kan du ge dig fan på att det finns en ism för den. Första maj nära nu. Årets tal snart klart. Det publiceras här på lördag! Starka nyheter idag på min engelskspråkiga dator. Jag har bytt språk, märkte att man bytte politik och genuscertifikat på samma gång! Terroristen mår dåligt. Terroristen mår på samma sätt som sadisten. Längan till jordens undergång blir mer och mer naturlig ju fler som snackar om den, aldrig riktigt fattat vad jordens undergång betyder. Förr i världen var det symbolik, syndafallet men... men idag? Jordens undergång betyder att solen slocknar eller att planeten sugs in ett svart hål och bara försvinner... (och tänk vilken lättnad... då försvinner jobbet, skilsmässan, alla sömnproblem, jobbig historia, jobbig framtid, jobbig nutid... jobbiga barn och jobbiga föräldrar, alla räkningar... minne av gräl, alla obehagliga människor, raser från andra länder framförallt... släktträdet, det är den största längtan... jordens undergång är upplösandet av kravet att behöva vara människa i ett släktsammanhang som andra raser kan konkurera ut, depressionen).

Lunch. Ärtsoppa. Ostmacka från Lidl.

När kvinnor påstår att män är onda använder de Nyhetssändningen som exempel.  

TISDAG 25 april

 Riksdagspartierna samlas i veckan för att utarbeta en plan mot terrorismen. Samtidigt med positioneringen på hemmaplan sneglar alla på det franska politiska dramat, Macron landade på 24 % i den första valomgången och möter Le Pen i avgörandet, hon fick 21 %.  Socialisternas och högerns kandidater fick 19 % vardera.

De politiska företrädarna på hemmaplan som följer utvecklingen i Frankrike letar mönster och lärdomar, de drar paralleller till Trump och Brexit, de vet också att ödesvalet får effekt på Sverige och hela världsordningen i den globala tiden.

Slutsatsen blir givitvis att det inte går att se ett mönster att dra lärdom av. Osäkerheten är större. Rörelserna svänger allt fortare 2017 och martyrerna med vapen, bomber, lastbilar förändrar spelreglerna i den förlorade trygghetens epok;  när ismerna från 1900-talet lösts upp blir följden de våldsamma procentuella kast mellan kandidater och valalternativen vi sett överallt. Trolösheten, ismlösheten. En neurotisk väljarkår. Det är mönstret.

Fyra kandidater random utvalda och randomfördelade i randomprocent mellan 19 och 24 och de svenska kandidaterna tänker sig mönstret på hemmaplan, fyra kandidater mellan 19 och 24 procent, men vilka fyra blir det och vem vinner? Man kan nästan höra ett lätt nervöst klagande i korridorerna denna vecka, Löfven, Anna Kinberg-Batra, Lööf, Fridolin, Åkesson, Sjöstedt, Björklund, de svenska kandidaterna som i dagarna går fram och tillbaka och muttrar: "jävla väljare, vilka jävla otrogna väljare, vilket jävla pack de är nuförtiden, fanskapet, väljarhelvetet."

Fyra Ali-inspirerade kandidater i den franska holmgången och nu återstår endast två när första ronden är över. Många experter menar att Obamakopian Macron vinner den 7:e maj. Många menar också att veckorna är avgörande vilken väg Europa ska gå i framtiden.

Vägen in mot 20-talet, Europa på sin andliga höjd, förebilden, utkikstornet över världen. Hur ska det gå med allt detta egentligen? Hur ska det gå med Frankrike? Med Sverige?

Terrorvågen kan spela avgörande roll.

Det finns en anledning varför riksdagspartierna samlas till överläggningar om terrorismen. Det finns paralleller inte bara till det som nu händer i Frankrike, martyerna har historiska paralleller också. Det som ledde fram till förra 20-talet, terrorvågen 1878 - 1905 skapade enorma spänningar i hela Europa. Netjajev, Bakunin, Kravtjinski, rörelsen med rötter i Ryssland, det revoltionära terrornätverket, vi har facit vad motsättningarna i samhället som en terrorvåg skapar ska leda till om några år. Det är en politisk och religiös fanatism som vid jämförelse är samma sak. Mänsklighet mot mänsklighet, reaktioner på reaktioner, spiralen av våld som löpte ut i stora revolutionen, ww1, fördes vidare in i 20-talet. 

Ungdomarna i Folkviljan. Vera Sassolitsj, Netjalev, Jejlabov, Sofia Petrovskala, martyrerna som blev hängda, som var förspelet, förtruppen, som var själva terrorismens födelse.

Död för död, programmet som ledde till attentaten 1878, St Petersburgs guvenör Trepov, attentaten mot Spaniens kung och Italiens kung samma år, 1879 fler dåd mot spanske kungen och ryske tsaren, sedan mordet på ryska tsaren 1881, 1883: attentatet mot tyske kejsaren, krönet 1892 med dåd efter dåd efter då, över tusen dynamitdåd i Europa, mordet på Elizabeth 1898, Österrikes kejsarinna, mordet på USAs president 1901, terror som våld föder våld, som ledde fram till antisemitismen, pogromerna, Rasputin, tsaren, hemliga polisen i allians med de högerextrema i Ryssland då, skotten i Sarajevo, 20-talet och den fullständiga humana värdekollapsen. Norman Chon , Jeff Grey, osv har skrivit om apokalypsen bland de politiska och religiösa martyrerna, det program anarkisterna skrev under våldsvågen på 1800-talet som leder en röd tråd av terror via bolsjevikerna, Lenin, Trotskij, nazismen, Pol Pot , Mao, Baader- Meinhof-ligan, de neokonservativa, dåd mot statsmän i Italien, Sverige, Breivik, fram till dagens radikala islamister, muslimska fanatismterrorn på Drottninggatan, den röda tråden av dödandet som ideologi, som tro, den "skapande förstörelsen".   

Bildresultat för bild på europa humor

 

MÅNDAG 24 april

Playlist "Kväll". Om vaknalista och mittpådagenlistan är känsligt privat stuff, då är kvällslistan ännu mer känslig. Allt med musik är känsligt. Ska publicera kvällslistan imorron. Om jag vågar.

Jag ska avsluta månadens tema denna vecka också. Terrorismen.

Det ska bli skönt när månaden är över. Man kan snart börja med nya roligare ämnen. Det ska fortsätta. Akilov ska fortsätta vandra i rättstaten och i media, bland psykologkrönikörer, psykologbloggare, hybriden av orsaken och vilken är rätt? Det är alltid många orsaker och alla är egentligen rätt och självklart är det väldigt mycket psykologi i denna handling som det ligger psykologi bakom alla kriminella handlingar, och alla ickekriminella. Vad är inte psykologi? Samma debatt här som i Norge på den tiden och självklart hade det inte hänt om han inte befunnit sig i trång privat och social situation, en extremsituation idag eller om det är gamla grejer som varit trånga, men det är väl rätt att fokusera på den utlösande faktorn i detta fall också, politiken, pseudoreligionen, sekten.

Det finns mycket att säga om jordens undergång...

Jag vet inte om man ska göra det. Man ska nog akta sig för att bli raljant.

För en del är jordens undergång redan en realitet.  

Terroristerna på 1800-talet hade depressiva tendenser de också, de var självmordsbenägna skriver Camus, men känns lite knepigt med den där psykologiska biten, vi får fokusera på politiken nu, 20-talet, franskt val på gång, snart första maj, sen Almedalen, den europeiska demokratin under tryck, osäkerhet, svårt med framtidsprognos när de själva inte vet vad de vill, Kim Jung Un, Donald Trump, Vladimir Putin, Victor Orban, Andrzej Duda, Le Pen, provskjutningar under påsken. en misslyckad missil, det konstiga skadeglada nordkoreanska skrattet. 

Nordkorea...

En sekt.

Och Leif GW Persson analyserar Akilov. Skadeleendet, orsakshybriderna. Religiös fanatiker, en hopplös social situation, psykisk härdsmälta. Just the same old shit: en sektmedlem.

Norden. 20-talet, demokratin står stark i 1900-talsresterna, den svenska hanteringen, islamiska staten får vi se som galna svansen, utväxten, en lunatic fringe i en annars städad världsordning. 

Det enda man vet om de som predikar jordens undergång är att de kommer gå under.  

När allt är över 2028 ska en demokratisk vår blomstra över världen...

 

 SÖNDAG 23 april

Playlista Lunch , den spelas varje dag som en omstartkick, den är också, som vaknalistan anpassad efter mina signalsubstanser.

spellista kl 13.30

 

 

Playlista Vakna, den gamla pinsamma, signalerna som funkat tio år, eller tjugo. Har en modernare vaknalista nu äntligen och den funkar också, men upptäckt att den inte funkar riktigt lika bra som den ålderdomliga. Vi har alla helt egna unika signalsubstanser. Cohen funkar inte. Den signalen synkar inte med mina hormoner. Funkar i alla fall inte fram till kl 14.00.

 Läste en artikel från förra året i den medicinska tidskriften Access, om tonarter, vilken musik som synkar med vilka signalsubstanser. Tror det det var c-dur som mina substanser gillade.

Autister behövde a-moll. Cohen?

  Mest sedda klipp på youtube, hittade tre svenskar topp 500. Avilcii plats 28 nånting, Wake Me Up, 1.2 miljarder tittare, nånting. Zara Larsson låg med högt på listan också, nästan halvmiljard. Europe var med på listan, Final Countdown, som en av de äldre inspelningarna, 300 miljoner, plats 441. Elvis fanns inte med, inte Abba heller, Roxette ganska nära topp 500, It Must Have been Love, 250 miljoner.

(Europe en av tre svenska storheter alltså, en väldigt fascinerade story föresten, ägnade natten åt att gå igenom den, intervjuer, från 87 till Bengtssons 2012 på tv4, 2009 var det nog, BBC var 2012, samt Kees bok, och sen spelningarna nu 2016, att en låt kan bli sån klassiker, att man inte kan få bättre betalt på en sån odödlig grej på youtube. )

SPELLISTAN kl 07.00

 

LÖRDAG 22 april

Cohen klev av när han var på topp.

Som mest tidsenlig. Religion och gravallvar.

Morgonmänniskan och kvällsmänniskan, de två olikheterna (som Darwin skrev om i självbiografin, hans adhd gjorde eftermiddagslivet till ett fängelse, för att inte tala om sömnen, insomnandet) väljer playlista som synkar med de egna signalsubstanserna, vi i första kategorin: kom-igen-lena-vakna-nu-anneli-brown-eyed-girl.

(Vi pratade musik igår. Vet att jag har van the man och töntpop hemma, okej. Hade iofs ingen aning om att Håkan var barnpop förrän jag såg Ullevikonserten på youtube för nåt år sen, bara barn i publiken, pinsamt och konstigt att man lyssnat på en barnstjärna en massa år nu men inget konstigt att vara kluven mitt itu annars, hälften rocker, hälften popfan, har musiksmakalibi åt båda håll, som man måste ha, det kreddiga och det bonniga och det hemliga som gör en varm i hjärtat, när Thåström var i min ålder lyssnade han bara på singsong/tidig akustisk Dylan och när jag gick på konserter och klubbar var det 100 % ös, okej, okej, rock n roll, hundra procent rockconserts och rockklubbar och dån, röj, sånt jag har på min playlista hemma är en egotripp och skulle inte funka bland folk och kanske beror på att jag inte kan sitta still men känns konstigt att gå på tystlåten konsert, piano, gitarr, sång, kyrka, och har inte kommit in i klassisk musik ännu heller men kanske kommer en dag. Lyssna och dansa är olika saker. Sitta med musik och vara aktiv med musik två olika saker. Inget konstigt. Väl?) 

Jag vaknade för tidigt i morse och skrev ett jättelångt blogginlägg och när man var klar insåg man att man inte kunde publicera det. Handlade om Magdalena Andersson. 20-talet. Var för långt. Sömnen följer solen slaviskt. Solen gick upp klockan 5.11 idag. En politisk text snart redo för publicering. Den kommer 1 maj. Manifestet heter 20-talet. Solen fortsätter, SM-final, superettan, Zlatanbesked, en lördag som krockat. 1. Mejlen: en massa länkar till ett twitterflödet med en massa länkar till en massa krönikörer, det var sista gången man klickade just där... (Efterspelet till Drottninggatan blev en värdighetsmanifestation och en återvunnen tro på människan men krönikörer kan göra att man tappar den igen. Det var det klassiska. Som man vet alltid kommer som brev på posten till trauman, stora och små, som man trodde man skulle slippa. Neurotiska kommentarerna efteråt, stolliga reaktioner, och denna någon har olyckligtvis jobbet krönikör, denna någon som skriver hur andra ska reagera, den ständiga visan: man ska inte göra så i chockfasen, inte så, inte så, inte säja så, inte bearbeta så, inte sörja så, inte så, inte så, inte hantera det så, osv).

2. Nyheterna, det var Bonde-Sigrid.

3. Youtube, det var Halleluja. Cohen krockar brutalt med mina hormoner, totalt på tvärs med signalsubstanserna, hela prylen. Cohen, det funkar en gång per år.

Nu är klockan plötsligt 17.50. En dag kan vara tom eller fullspäckad. Man väljer själv. Sekterna, IS, och de där, de som hört att jorden ska gå under snart och sprider budskapet vidare, vilken stress de lever i, inga tomma dagar direkt, de måste vara rätt fullspäckade. Kanske lockelsen och dragningskraften. Jordens undergång är själva propagandan (Håller inte i längden. Besvikelsen växer mer och mer, när löftet om undergången inte infrias. Sekterna blir alltid kortlivade) Taktiken är att placera undergångsdaturmet - så länge jorden inte gått under - närmare och närmare för att hålla tempot uppe.

20-TALET.  Aldrig känts mer akut med en framtidsanalys, ljust och mörkt hand i hand, 20-talet: positivism och krismedvetenhet i balans, på 20-talet har IS tröttnat på sig själv, alla sekter utrotat sig själva, ligger i sakens natur, den självuppfyllande profetian, ju mer de pratar om mörkret desto mörkare blir det, paniken växer, det börjar bli bråttom, att utrota sig själva, datumet för undergången är de flesta 4 miljoner år bort, då är det lugnt, för andra ett år bort, då blir det oro när man tänker på det, och när man tänker på det extrema; närsomhelst, för vissa sekter är datumet bara två veckor bort...

Tänk vilken stress.

 

FREDAG 21 april

 Smått freaky, hur strömmingar kan tyckas ihop till en liten klump i en liten påse som får plats i fickan,  sen liksom svälla när de lämnar stimmet, i påsen, i fickan. De får plats i en stekpanna tänkte man, fick inte plats i två pannor!!

Första maj är bara en vecka en dryg vecka bort och måste mejla Birro eller Lööf och fråga vilken religiös fråga som är den viktigaste politiska frågan just nu, googla på vårbudgeten, komma in matchen, argumenten. Friday on my mind. Sol. Det kryllar av vårtecken på marken, samma sak i teve och tidningarna!

Tillbaka på banan, nytt twitterkonto inför valet18, skrivit enormt mkt denna vecka, helg nu med politiska argument, Löfven, Batra, 20-talet, det stundande nya politiska landskapet, många jämnåriga följare på nya twitterkontot såg jag, många jämnköniga, skäggiga, jag har fått Bird On the Wire på hjärnan, like a drunk in a midnight Choir, i have tried, in my way, to be free.

Cohen. Som ett vårtecken. Som kanadensisk partytrigger, like a bird on a wire. Som den fullständigt knäckande coverkonserten med First aid Kit, som Songs of Love and hate, som släpptes ut mars 1971, som jag, som innehåller brev, som skrevs i New York när han lämnat Warholfolket och The Dom och Chelsea Hotal och Lou Reed stormförälskad i Nico, Suzanne, First we Take Manhattan, det var min första cohenlåt, wow-känsla, Kanada kom att bli mitt favoritland på klotet, skäggens land, och Bird on The Wire, i partyversion, en irländsk pubdänga.

Halleluja.

Leonard Cohen (1934 - 2016).

Konserten förra månaden med First Aid Kit och frida H o gänget, det går väl inte att genomföra musik på scen närmare råare eller bevittna en starkare konsert 2017, eller of all time...         

Fredag.

Han som kände First Aid Kit, polaren, mejlade honom igår, det var han som sa: NU SKITER VI i detta projekt (fotboll, hästar) och sysslar med dramatik och poesi i vår!, handlar mest om intresse och igenkänning, en snabb studie över sajtens besökare, troligen bara bröderna Birro som är trogna läsare, om man utgår från dessa kriterier, det ska vara samma kön, jämnåriga, fotbollsnördar, dramatik, poesi, Thåström, och så vidare.... Tänker på Cohen när jag ser Birro, vet inte varför, troligen religion, poesi, gravallvar, det uppklädda.    

Helg. Ätit fisk en vecka nu. Byter man kyckling mot fisk märker man skillnad. Man blir pigg. I huvudet. Googlade på strömming, det står att gränsen mellan sill och strömming går i Kalmar Sund. Videon nedan är från strömmingfisket, de jag hade i stekpannan i morse, två överfyllda fat, strömming är det mest mytologiska, det mina förfäder levde på och av, världens nyttigaste föda, det är ingen myt, man känner det rakt in i huvudet. Det som gjorde folket på ön långa till växten, har man läst. Det är världens mest omega3-rika föda. Står det när man googlar.

 

 

TORSDAG 20 april

Igår var det lajvteve, de sände Behind the Scenes, ljudmässigt, de låg ute i sändning på webben utan att veta om det, samtidigt som reklamen rullade på tv12. Det var ju årets höjdpunkt för en medianörd. För en sån konstig typ som bara tänker på det som inte syns. Jag vet inte hur andra människor fungerar. Men det är ju bara sånt man tänker på när man ser på teve. Hur gör dom? Så fort det blir en reklampaus i lajvteve är det enda man tänker på: vad gör dom nu?

Vad pratar dom om?

Gick en sån där kurs i media en gång och det var surr till döds om teveproduktioner och en delkurs hette: vad pratar de om innan kameran rullar..? 

Det var nästan exakt som man trodde, först snack om utgången, Lindgren var inte med på att de skulle "springa ut" vilket måste betyda att de avbröt för reklam hastigt utanför körschemat, utan de där 15 sekunderna av cliffhangers "mycket att snacka om när vi kommer tillbaka", och snart väntar dagens höjdare, vi syns.

Sen laptops. Ner i skärmen. Private stuff. Trycka på knapparna. Crewet kastade mat på programledarna, nästa fas i reklambreaket, energipåfyllning. Apelsiner. Hade hoppats på mer skvaller. Stannade vid Anders Ström. Personligheterna? Nybrink var mer ett neggo i verkliga livet när inte kameran var på. Skoglund tvärtom!!

Nybrink: jag är inte hungrig. Apelsinerna håller inte måttet, inte juniklass, alla frukter är smaklösa just nu, apelsiner kan man bara äta i sommar. Skoglund sjöng.

Jag tryckte på inspelning. Hade hoppats på skvaller om aktiva eller mobbade kollegor, Molle, Patrick, Åsa, Malla, Matteus, Mattias osv. Typ: undrar vad de snackar för skit i lajven just nu då....

Inspelningen innehåller bara Skoglunds sång.

Vårkänslor.

I och för sig roligt. Surret om "springa ut" och "dofta in" var roligt också. Dofta in betydde att vara följsam med allt oväntat som händer i lajvteve, tror jag.

Dofta in...

Och känna efter.

Bytte namn på bloggen idag, var inne oss optikern och tänkte att det måste heta något med ögon... 

 "Bara kunna se det som inte syns". Vi behövs också, de fyra procenten, när de tänkte sig survival of the fitness tänkte de på sig själva, lika mycket som datahjärnorna, olika talanger som kompletterar varandra OCH Alla hade tittat på djuren under tusentals år och ingen innan darwin hade kommit på att tänka djuren miljoner år bakåt eller miljoner år framåt, de såg bara det de såg, det som pågick, djuren som de är nu... Resten, 96 % ser det som syns och skiter i resten, fortfarande svårt att veta varför man lägger all sin tid på att tänka på det som inte syns, bakom kameran, darwin-tänket, adhd-tänket, mkt mer ändamålsenligt att lägga sin tid på det som syns. Göra som alla andra, titta på tevesändningar, det som pågår, thats it. Trump, Putin, Akilov, de bara finns, låt de prata... Löfven förstamajtalar, fattar inte varför man bara tänker på vem som skrivit talet. Upptäckte hur vanligt folk tänkte när jag var 20 år och gick kurs i filmvetenskap i väntan på lumpen. Vi fick se en film. Citizen Kane. Rosebudprylen ni vet. Placerades in i smågrupper. Sen ett papper med frågor som vi skulle svara på. Hade inte en chans. Alla andra kunde svara. Detaljfrågor. Typ: var vad badbollen placerad i den scenen? Jag ba What?? Vilken badboll?? De andra visste exakt. Jag hade varit förhäxad av filmen, tankarna snurrat, men på det osynliga, helt andra saker, sammanhang, hade typ skrivt en hel uppsats i huvudet om den idébaserade rörelsen. Detaljer, scener, helt lost.

Namnen, släktbanden, meningslösa bollar i meningslösa scenerierna, helt lost.

Helt jävla lost.

Fattade att det var soundtracket till mitt liv: bakom kameran. Jag hade sett samma film och något helt annat.

ONSDAG 19 april

Shopping. Klockan är 16.39.  In till Synsam för att få de utsvängda bågarna i rätt vinkel igen men var en lång glåmig kö och gick ut. In i en annan mindre optikbutik, ännu längre kö. Utemöblerna på trottoaren idag. Vårkänslor. Jag har missat nyheterna idag kom jag på nu, måste surfa runt på mina nya nyhetssajter, gissar att det handlar om le Pen, ett rally på börsen, en krönika som tar upp idén som spridit sig till en stor del av den yngre befolkningen, uppfattningen att jorden snart ska gå under.   

April, snart maj, landet på tårna, feelgood, blodtillförsel, huvudet ordentligt rensat på ogräs! Sen får vi alla samla tankarna inför valrörelsen och den politiska sajten från och med 1 maj, nya slogans, eviga mottot: takt med tiden, takt med tiden, fånga dagen, fånga tiden, annars fångar tiden dig! Påsklitteraturen var Cohen, Clint E och P Svenssons biografi över M Luther. Passande. Terrorismens historia också, från 1878 till 2017, får avsluta röda tråden från Vera Sassolitsj via Meinhof till Brevik och Akilov. I morrn. 

Gasade på rätt friskt från landet till stan igår, kraftig inbromsning sen vid första rådjuret. Lugn färd sen. Totalt fyra rådjurspassager. Fick riktiga blodadtandvibbar, jävlaranammat äntligen igen, driv, energi. Förmodligen pga våren. Ska ta upp historiska-personer-projektet igen sen, det som körde in i väggen med Darwin, ett jättepretentiöst projekt på g, skriva hela artonhundratalet, strömningarna, Darwin som bakgrund till den förvandlingen, kantringen på några sidor , blev för mkt, lessnade, tvärnit. Berodde nog bara på att jag lessnar på alla projekt efter två veckor.

Valde mellan kaffe och vin på vägen hem. Glad att jag valde kaffe. Vintankarna kommer alltid på köpet med våren. Helt missat nyheterna idag. Haft phonen avstängd. Vad som helst kan ha hänt.    

  

TISDAG 18 april

Rosens namn, You can call me Al, frostpinat fönster, stjärnklar natt, jag har flyttat, uppe vid två-tiden, ute ett häftigt blinkande ljusspektakel, undrade kort stund om det var ett ufo. Gick ut med lurar sen kl 07-nånting och undersökte om det fortfarande finns, som det fanns sent nittonhundratal, en magi i Paul Simon.

07.20. Morgonradion. Minusvädret fortsätter. Erdogan måste rensa bort de otrogna illojala, ja-sägarna, Mora till Globen, möter Iksu. Stanley Cup, Nashville leder med 3-0 i matcher. Minneslundens hög av rosor ska forslas bort och arkiveras digitalt - det som stannat kvar: bilderna på elvaåringen, intensiva levande blicken. Anarkisterna på 1800-talet skonade barn, hittade inspiration från jakobinerna, terrordåden som de siktade in sig på ledare, kejsare, regenter, de var självmordsaspiranter skriver Camus, men inga självmordsbombare, de skonade civila, de var yngre, den första terrorister 1878 en 17-årig flicka, revolutionsromantik upp över öronen, industriella revolutionen hade skapat spänningar i hela Europa, de bombade ur sig en spridd religiös besvikelse.

Akilov kanske bestämde sig för att bli terrorist kvällen innan, eller fem minuter innan, när han såg öllasten och stenålders självmordstankar, stenåldersmetod, desperation.

De kapade flygplanen. Den kapade lastbilen.  En framgång för landet och brottsbekämpningen att stollarna sitter bakom ratten som vem som helst. Demokratin står stark. Ännu starkare efteråt. Tillgången till militära vapnen har strypts, massmordsartelleriet från Paris, Bryssel. Bomberna, handeldvapen. Terroristernas  gränslösa härjningar i slutet av 1800-talet sammanföll med tillgången till ny teknik. Terrorvågens klimax var år 1892. Det utfördes fler än tusen dynamitdåd i Europa bara det året. Och över 500 i USA. Om man slår ihop Afghanistan, Syrien och Irak kommer man upp i femtonhundra så våldsamma attentat 2017.    

MÅNDAG 17 april

Terrorvågen då det begav sig, 1878 - 1905. Vågen som sköljer över Europa, över väst, om den orkar 28 år, 2001 - 2028. (Camus: terroristernas drivkraft är erkännande, ett "absolut synas". " Människans hela historia är i varje fall inget annat än en lång strid på liv och död om erövrandet av ett universiellt erkännande och en absolut makt. Vi står här långt ifrån den gode vilden från 1700-talet och Rousseaus samhällsfördrag") Den ska sluta i samma trötthet. 

Påsken över and done.

Gick upp två kilo.

Fortfarande rester kvar, gravad sik , och ungsbakad.

SÖNDAG 16 april

Folk kallar sig saker fortfarande.

Jag är lika trött som alla andra på människor som kallar sig saker.

Poeter, filosofer, ateister, jihadister.

Bubber på tv4 Fakta, Kids do the craziest things. Strömming och sik idag, potatismos. Parabolen klarade inte kylan, nu har jag burit antenner hit och dit. Higway Cops. Fiskedrag. Feministrazzia på tv3 och Bubber granskar Danmark på tv4 Fakta innan Tv4 Nyheterna, Dox: När kvinnorna mördar gör dom det med männen som vapen. I ruinerna av Syrien drillas pojkar och flickor till drömjobbet, självmordsbombare. Ismerna fick vara substitutet för religionerna när vi saknade guden som mest, nu är han lika likgiltig för oss som vi för honom, som alla vi inte känner i gravarna. Världen mullrar, krymper. Nya budskap slår rot och växer och ismerna streamas samman med religionen i undergångsdånets globala nätverk.  Kids do craziest things. Ombytta roller i landet av barnsoldater. Jihad Cool vs Trump Cool. Det är inte barnen som ska uppfostras. Det är föräldrarna som ska uppfostras. Luther sa att vad far och mor inte kunde lära oss fick vi lära av Djävulen.

Och när föräldrarna är djävulen?

Folk kallar sig saker fortfarande.

LÖRDAG 15 april

Snön låg på marken i morse. Det har varit en märklig påsk.  Sol och blå himmel, råkallt. Gässen på avstånd.  När vinden la sig blev det förbannat tyst. Fyrhjulingen står, motorsågen har gjort sitt jobb. Burit ved. Dragit ris.

Jag vaknade klockan fem av att jag sprang rätt ut i kylan och pissade i snön, sen satt jag vid elementet ett par timmar och tittade på hennes fötter genom strumpor med hål några centimeter ovanför innan jag somnade om. Det var ett ganska brutalt uppvaknande.

Påvens dag, framtidsanalysens.

Jesus Kristus i vaktornet, längre bort i hagen två rådjur helt stilla. Går inte komma ifrån känslan att något ska återuppstå. Jag huttrade två timmar vid ett element och romantiserade 2017 och vår besatthet av nuet. Sen somnade jag om, vaknade, slog på teven. Terrorforskarna, meterologerna. De talar i Agenda. Vi får förlita oss på deras ord. Vi vet inte så mycket mer. Om några år ska framtidsanalytikerna byta namn.  

FREDAG 14 april

Långfredag.  Gott om strömmingar på nätet. Det kallas delikatessen, gammalfisken. Strömmingsnätet kallas skötare. Kortspel, Finland - Danmark på teve om en timme. I väntan på Jesus från Nasaret eller helt enkelt bara Godot. Skäggig film i rummet brevid. Jesus dog, och återuppstod. Vi fick betala ett högt pris. Arvsynden. En ny våg av historieintresse sköljer över världen i reaktionen på Trump. Beröringsskräcken var naturlig. Vi ville inte veta av den. Förra seklet framstår som väldigt mysteriöst, vad fan hände egentligen? Varför liksom? Epoken då demokratin testades och fick motstånd från det totalitära, segrade, löpte linan ut, blev extrem.  Arvssynden. Livet, det långsamma lidandet innan syndafallet, väntrummet till domen, himmel eller inte himmel.  Den första kristendomens förgrundsfigurer efter slavupproret, Paulus och Augustinus, Martin Luthers hjältar i klostercellen, furstemakten alibi, formulerade det som skulle bli mottot under tusen år eller två, hotet om helvetet, skärselden. Medeltiden och konflikterna fram mot urladdningen. Inkvistation. Teologigräl. Påvestrider. Kampen om makten över människorna, rättfärdigheten. Påven vs tysk-romerska kejsaren, den ständiga konfliken under medeltiden, påve vs franciskanerna, William av Ockham, striden om status, kapital, rikedom vs fattigdom, bondeuppror. Den Heliga Birgitta mitt i allt plötsligt, mitt i centrum, andemakt och politik, mitt i Rom. Martin Luther, järtecknet i skyn. Teser om avlatshandel. Vanvördnad, kättarbål, blodsgärningar. Religionsskrigen som följde på reformationen, inbördeskrigen. Gud dog, och återuppstod.  Vi fick betala ett högt pris. Revolutionerna, utopierna. 1900-talet.

TORSDAG 13 April

Det nihilistiska tomrummet. 1900-talet, en humantragedi. Helt enkelt bara ett stort jävla fiasko. Skärtorsdag. Hockey på teve. Äggen kokar på spisen. Jag har flyttat. Jag frågar vilken match det är. Ingen vet vilken match det är.

Jag är ute en stund själv på bergen efter ett gräl under vändåtta, den vanliga konflikten om man får vända ett kort eller flera kort, hör fågel men vet inte vilken, sjärtformade moln. Vi måste vända blad och gå vidare in i 20-talet och jag tänker på det förra 20-talet: nederlaget, självmordsvågen i Tyskland, gudens död och saknad, allt som orsakade näringsbrist och allt bristtillståndet sedan kom att orsaka. När Gud dog, vart tog alla våra kära påskdagar vägen?

Gud dog och vart tog de vise männen och kvinnorna vägen, utantillramsor, middagsbönerna, när Gud dog, vart tog synden och bikten och förlåtelsen vägen och vart fan tog allt vi lagt vår energi på under tusen år vägen egentligen?

När Gud dog; tidsbrist, sysselsättningsbrist, idébrist, värdebrist, kommunism och nazism och gud vet vilka ismer de hittade på. Brottslingarna som blev domare och provisoriskt dömda, det storslagna kriminella maktövertagandet. Ett massmord är bara ett massmord och hur ska man gå vidare sen?  Hur ska vi leva med denna urlakade mänskligheten renad, humorbefriad, intelligensbefriad. Grenen av gener som överlevde självmordet i bunkern, som lever kvar måste glömma eller lämna det på annat sätt och sedan ska något värde återuppstå där det försvann 1933, 1917. 1914, 1878 osv.  Den ständiga tanken, bödlarna och offren, vilka var det, och vad var alternativet? Om mördandet inte drabbat par hundra miljoner unga, gamla, fullt friska och oskyldiga, de kreativa och smartaste utan istället de tio miljoner andra. De skyldiga, humorbefriade, brottslingarna och medbrottslingarna?

Terrorforskarna och meterologerna. De pratar i Agenda. De kan göra en femdygnsprognos. Det är en effektiv metod. Existensiell, levande. Den mest seglivade av de existentiella metoderna. Olycksflödet och sensationella temperaturdiffen på laptopen, breaking news, dyrkande av nuet. Martin Luther tänkte sig från början årtionden, århundranden, evigheten. Kortsiktiga och historielösa politiker blir mer pragmatiska, akademiker som Dick Harrisson och Peter Englund sköter den biten åt de skolade, existenstialisterna Guillou och Läckberg berättar hågkomster för folket. Vågen av historia. Det kom en tid efter mördandet, ett nytt sekelskifte, det ska komma en tid efter terrorismen också men det finns bara två framtidsanalyser just nu, har ni tänkt på det, antingen de väldigt luddiga och hemliga, osäkra. Eller de apokalyptiska... Känslan som historien lärt oss är att det bästa vi kan göra för att undvika utopierna och domedagsprofeterna igen är att strida för vårt akuta nu, våra femdygnsprognoser, mandatperioder. Som om det bara finns ett sätt att inte bli messianska: att inte tala om framtiden.  Det sägs ju att misstaget kristendomen och Marx - alla religioner och alla ideologier - gjorde var att ge sig på evigheten, bli för långsiktiga med förutsägelserna.

TISDAG kl 00.10

Ljudet föll bort ur videobloggen, verkar det som. Det var en Glad Påsk-hälsning, kärleksförklaring  till Sverige, och så vidare,nånting som avslutades med Moving On.

Återberättande:

Gokväll Sverige. Jag måste bekänna en sak. Jag är kär. Jag är kär i Leif GW Persson. Upptäckte det för någon vecka sen och upptäckte att det finns några hakar med denna känslostorm. 1. Han är väldigt gammal. 2. Han är gift. 3 Han är väldigt hetrosexuell. 4 Jag är också väldigt hetrosexuell....

Om jag ska säga något om terrorn och effekten är det bara att instämma med föregående talare, politiker, Batrorna och Fridolinarna, det är väldigt lätt att älska denna stad, detta land, kanske en djupare förälskelse, garanterat en livslång kärlek.

Psykot ska inte få vinna över oss, det jag mest funderat över i kväll, gripandet, vad gjorde fanskapet fem timmar efteråt i en bensinmack...?

 Bara positivt betyg till media och polis och alla, bara en negativ punkt: riktigt svagt av polisen att inte kunna komma med relevanta sakuppgifter på presskonferensen 5 timmar efter dådet. Hela världspressen väntade på svar: var det ett enskilt terrordåd eller var det flera utspridda attentat? De fick frågan om skottlossningar på andra ställen och visste inte, kunde inte svara, hade inte kontrollerat uppgifterna.

Pinsamt. Dåligt. Liksom avgörande, för mycket, för allmänhet, myndigheter, media.

Och busenkelt att kontrollera. den viktigaste punkten till polisens första pressträff. Om det fanns detaljerade vittnesmål, eller om detta med fler dåd var falsklarm, bus, vanlig normal oro. Diffusa uppgifter. Om det varit skottlossning (Globen, Fridhemsplan) fanns det ju med garanti konkreta uppgifter om det....

(När man är ute på stan hör man varje dag konstiga misstänkta ljud, man funderar: oj det där lät som skott. Det är väl alltid byggarbetspaltser, fasadjobb, last som dumpas och slår mark. Andra smällar. I normala fall ringer man inte polisen. Men nu hade det värsta terrorattentatet i stadens historia ägt rum och folk ringde. Och polisen tog det på mycket större allvar också givet situationen och så spreds uppgifterna. Men de var mycket enkla att kontrollera. Till mötet med världspressen fem timmar senare).

GLAD PÅSK

We ´re Moving On.

I love Sarah Down Finer...We all are Moving On.

 

MÅNDAG 10 april

Gick ner för backen, mötte en bilkö när man kom ner till Flemminggatan, sedan en flock, sen en till, ett större gäng ungdomar, kanske ett tiotal högljudda som man aldrig sett där förut, funderade vad dom gjorde här, kändes som de kanske hade något bus på gång, tog det säkra före det osäkra, gick över till andra sidan. Plötsligt var det lika mycket folk där, skolåldern som inte brukar hålla till där, några 20-åringar, tre stycken tror jag, började springa, först en , sen alla tre. Märkligt. Grubblade när jag gick varför de sprang. Kom fram till Västermalmgallerian, det var kaos, det brukar det vara i korsningen men mer än vanligt, klockan närmade sig 16, fredag. En kvinna sprang över gatan mot bussen, mot rött och en man sprang efter, man stod och irriterade sig på springande människorna.   

Hade ett par ärenden. Det akuta, snuset.  Skulle precis gå in i butiken när jag fick ett sms: "tydligen skottlossning på Fridhemsplan också".

Jag stod på Fridhemsplan. Och fick ett sms att det var skottlossning på Fridhemsplan.

Jaha.

Då förstod jag vad kaoset på trottoaren och bilköerna berodde på.

Man tittade sig runt. Såg ingen som låg på marken. Såg inget automátvapen i närheten.

Fick bråttom. Vart ska man ta vägen då? Alla gick med mobilerna. Läste , försökte ringa, kom inte fram. Ner mot vattnet tänkte man. Måste vara tryggast. Hur tänkte man då? Ner i vattnet om mannen som skjuter jagar just mig? Man har föreställt sig en explosion, en bilbomb, eller en Utöyafigur som hoppar ur en bil och går runt och skjuter med tungt vapen, rockkonserten i Paris, eller kanske åker omkring i bilen och mejar ner alla han ser genom rutan. Man letade upp platser utan folk, gick ner till vattnet, många som gick där, fullt faktiskt, alla pratade om lastbilen, en ringde till mig och frågade var jag var. Helikoptrar surrade. Fyra polisbilar parkerade vid bron.

En folkvandring.

Fick höra att tunnelbanan var stängd. Flera ställde frågor. På engelska. Det har ju aldrig hänt förut att alla promenerat så där, på väg hem, på väg bort från innerstan.

Jag hade funderat vart man skulle ta vägen. Hade bestämt mig. Måste hem. Säkrast. Jag vet inte vad jag tänkte på. En annan person ringde, jag sa: "Paris, Bryssel, Nice, och nu... Stockholm.". Jag tänkte mest på snuset när jag gick där bland allt folk. Snuset som man inte hade köpt.  

SÖNDAG 9 APRIL 

Vaknade för tio minuter sen. Klockan är elva över tio. För en notorisk sjuvaknare känns det som en bragd, år och dar sen man fixade fram till tio, sömnskulden avbetald. Alla slags skulder gör en sömnlös, snart är alla avbetalda. Sol strålar in genom fönstret. Snart ska man slå på mobilen. Snart ska man klicka igång och hämta in det senast flashade, nyhetsflödet. Dag 3.

 En tyst minut på måndag.

Då har det gått tre dygn sedan ölflaskorna dunkade in i parfymhyllorna, jag ska tänka på de omkomna den minuten, de som kunde varit du och jag, alla som alltid tar in Adolf Fredrik Kyrkogata där lastbilen kapades, eller passerar Kunggatan/Drottninggatan denna tidpunkt varje dag, de nyss levande, nyss döda, deras anhöriga. Jag ska också tänka på de hundratals personer som såg lastbilen under den 500 meter långa vansinnesfärden, folktätt, om man räknar räknar femtio personer per hundra meter och alla som fanns vid Sergels Torg, blir det över 200 personer. På övervakningsfilmen kan man räkna in 20, som fick kasta sig undan, inte ens femtio meter upptagningsområde på den sekvensen. Många unga, barn.

 För alla dessa, och de som kom efteråt och såg de döda, blir det närmare och chock på annat sätt, och trauma. Annars känns det inte som ett nytt land, inget före och efter. Vi har levt med stark terrormedvetenhet flera år nu. Ingen skillnad. Det märktes på reaktionerna på folk på stan, stämningen. Vi var på tårna, förberedda.

Även media. Makthavare. Tänkte recensera media som jag följt efteråt men har precis ingenting att kritisera och då är det onödigt att recensera.  Nyhetsflödet idag: De fyra döda är identifierade. Efter Parisdåden publicerades bilderna på de omkomna. Kanske rätt att inte göra det, säkert den fråga som mediakanalerna disskuterar denna morgon.

Folk har tyckt att man är underlig såklart när man sagt att man vill undvika denna sträcka, just dessa 500 meter, just fredagseftermiddagar, raskat på stegen, vi har pratat om det då, och när vi sneglat in mot Drottninggatan har vi sagt: fel plats för islamister att välja, sett ut som att hälften av de som befinner sig här är muslimer. Teoretiskt skulle det kunna vara sexton skadade/döda personer med mellanösternbakgrund, eller uzbeker, framförallt är de sittande romerna i farozonen, men när man sett på foton verkar det inte så.     

 Jag funderade över rubriken på dagboken igår kväll, Nya landet, och konstaterade att den var felaktig, ingen ny feeling, ingen ny inställning, inget nytt land, vi har levt med denna nya värld och denna medvetenhet en tid, stora vändpunkten för terrormedvetenheten var väl Utöya. 

Sedan terrorn kom som en vardag till Europa kom den till Sverige. Dels är världen en enhet numera, vi reser, vi har vänner och anhöriga som reser, en anhörig har lyckats pricka in franrikeresor precis i anslutning till två terrordåd. 

Dels har terrorn funnits livlig under ytan i Sverige också i sex sju år, undergroundterror, planerade attentat som misslyckats, sedan Wilks, när Säpo sa att dom avvärjt flera planerade dåd förändrades medvetenheten, Drottninggatan2017 var ingen oskuld.

Framtiden. När jag funderat på det blir inställningen ja, det är ju samma slags tänk som inför trafiken. Vi vet att några hundra dör i trafiken varje år, det enda vi kan göra är att vara medvetna om riskerna och agera ändamålsenligt. Jag har som sagt undvikit centralstationer, flygplatser, citykärnor, raskat på stegen.

Detta mantra: vi ska inte vara rädda, nej, vi kommer inte vara rädda, på samma sätt som vi inte är rädda när vi sätter oss i bilen och ger oss ut i trafiken, vi känner till riskerna och reagerar efter det när en fara dyker upp. På samma sätt som när en bil kommer för nära på motorvägen ska uppmärksamheten inför märkliga saker i vår närhet vad gäller terrorassociationer skärpas och inget problem med det. Ljud, hundarnas och barnskrikens och fyllevrålens, när vi ser lastbilar. Det är väl så de närmaste tio åren ser ut, en medvetenhet att ett par hundra kommer dö på detta sätt varje år , som ett par tusen dött i olyckor varje år tidigare, trafiken, bränder, självmord osv.

Eller att flera tusen fullt friska varje år får besked att de har en dödlig sjukdom. Alla dessa faktum vi lever med har fått ett nytt faktum att dela listan med. Det påverkar samhället mycket, politiken osv, men det påverkar inte sömnen eller praktiska vardagslivet nämnvärt. 

Det är i perspektivet tio femton år allt förändras, när terrorn har andra metoder, vapen att tillgå, supervapen, biologiska, nukleära kanske, när skyddsrumstänkandet kommer tillbaka.       

 LÖRDAG 8 APRIL

En ny morgon.

All along the Watchtower. Outside in the cold distance A wildcat did growl, Two riders were approaching, And the wind began to howl.

Direktsändningar i mediakanalerna.

 Formuleringarna dagen efter.      

 Knutsson: "Ett nytt Sverige idag, öppna samhället krymper, tar ett betydande steg i fel riktning". Ygeman: "Löfven stannar i Stockholm och tar hand om riket".  Martin Svenningsen: "Något susade förbi Kungsgatan, bussen tvärnitade, chauffören skrek Det var en lastbil, en läkare rusade till och sa att bakhuvudet var borta på den som låg där, jag fick en ingivelse att sluta ögonen på honom".   

Tankarna dagen efter.

Tillgången till tunga vapen har strymps. Breivikvarianten, rockkonserten.

De kunde likväl valt effektivare tillvägagångssätt, om de valt att fokusera på antal offer. Men de valde miljö med största möjliga allmänvärde, där flest svenskar någon gång varit, igenkänningsfaktorn, så som de fått lära sig. Måltavlornas chockeffekt. 

FREDAG 7 APRIL

Ska man försöka sammanfatta den här dagen. Länderna har sina svarta dagar. USA har elfte september. Frankrike. Norge har sin dag. Det var svartare dagar. Det var tresiffriga antal som strök med.   

Sverige har sin nu.

Nu har vi fått smaka samma kaos, en sån historisk dag, det ska göras filmer, böcker i framtiden. alla visste att det skulle hända, man hade föreställt sig fler offer, landar nog på ett tiotal.  Man hade inte föreställt sig metoden, det borde man gjort, ska vara den metod , den spektakuläraste som trendat, Nice, Berlin, i manualerna som klickas fram, i deras egna sociala mordmedier.

Man hade föreställt sig platsen. Alltid sagt och skrivit om det flera gånger här också att det bara finns en plats i Stockholm jag undvikit alla år, Drottninggatan vid Åhlens. Det låg två döda eller skadade i korsningen Kungsgatan/Drottninggatan. Samma plats där bilbomben sprängdes 2010.

Klockan är 23.30 och det har snart gått tio timmar och det vi har funderat på nu är ju litegrann gärningsmannen och följderna det får, hans bakgrund osv. När han kom hit, sånt kommer väl vara avgörande, symbolvärdet i det, om han kom hösten 2015 tex, hur Trump kommer reagera, osv, hela den biten. Man kan tänka sig att sånt får följder på historien och folksjälen, om han tex kom i någon specifik flyktingström. Till exempel.

Den andra biten just nu: hur förberett var allt som skedde idag? Känner mig lite förvirrad kring det men det känns som allt var förberett. Detta att tömma staden omedelbart. Släcka ner huvudstaden. Ganska unikt, att en stad stänger, skolor töms, arbetsplatser töms, kommunikationsnätet, folk vandrar hem. Grubblat hur mkt masterplan det var... Den utarbetade hemliga svenska strategin myndighetena slipat på, krisberedskapen? Det som skedde, var det något regering och polis klubbat vid alla dessa terrormöten: punkt 1. Att omedelbart stänga tunnelbanan eftersom den är mest utsatt, det är där den värsta smällen kan komma, eller för att försvåra för gärningsmännen, om det skulle vara fler och större saker på gång, förhindra deras rörelsemöjlighet.

Eller var det en polisiär spontangrej när denne gärningsman hade flytt från olycksplatsen? Och försvåra hans flyktväg?

 Det kändes rätt i alla fall. Oavsett vilken orsaken var. Nu är vi där vi är, klockan är 23.58 ser jag, huvudet helt tomt. Tittat på filmer, väntat på fler, de lär dyka upp, hela gatan är en övervakningskamera. Sverige fungerade. Så kan vi sammanfatta historien. Myndigheterna hade repat scenariot, alla visste att det skulle hända. Och detta att stänga riksdagshus och bevakningen fungerade ju som det måste fungera. Kungen måste hem också . Vaka över oss. Våra tysta minuter. Och om det var genomtänkt planering att stanna tunnelbana och bussar och tåg och uppmana folk att bege sig hem omedelbart känns det häftigt och rätt, trygghetskänslan att det finns planering för alla kriser. Och för de större kriser som väntar för vårt land.

Det väntar värre kriser.

Detta var förspelet.

Gonatt.       

   

1 May 2017


 

 

 

EN SAJT OM IKONERNA

 

DIGITAL

HISTORY

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 .

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)